Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "humanvetenskap":

• humanvetenskap

  human science [ˌhju:mən ˈsaɪəns]

  Humanvetenskap i betydelsen vetenskap om människors sätt att fungera i relation till omvärlden
  

  Vetenskap som har människan och mänsklig verksamhet som föremål, till exempel psykologi, pedagogik, sociologi, antropologi, humanetologi och humanbiologi, ekonomi med flera. Många läkare ser medicin (i vid bemärkelse) som en humanvetenskap (med inriktning på människors hälsa och ohälsa i ett biologiskt, existentiellt och socialt sammanhang).

  Ofta skiljer man mellan naturvetenskapligt inriktad psykologi och humanvetenskaplig psykologi. Samma sak gäller samhällsvetenskap som kan vara naturvetenskaplig eller humanvetenskaplig.

  Naturvetenskaplig psykologi är inriktad på att beskriva och förklara hur djur och människor fungerar beteendemässigt (i fråga om objektivt konstaterbara reaktioner), kognitivt (ifråga om perception, minne och tänkande), emotionellt (känslomässigt) och konativt (i fråga om behov och motiv). Den har en bakgrund i filosofi av typen materialism och empirism som säger att vi är underkastade naturlagar som kan fastställas genom observation och experiment.
  

  Humanvetenskaplig psykologi är inriktad på hur människor uppfattar och upplever sig själva och sin omvärld, historiskt, socialt, kulturellt, utifrån olika kön, olika ålder, i hälsa och ohälsa etc. Den har en grund i idealistisk filosofi (platonism, nyplatonism, konstruktivism): att vårt psyke skapar eller medverkan i skapandet av den värld vi lever i.

  Humanvetenskap i betydelse humaniora
  

  Ofta används i såväl svenskan som engelskan det tyska ordet Geisteswissenschaften om de humanvetenskaper som gäller människans kulturskapande och samhällsbildande aktiviteter, det vill säga ämnen som filosofi, språkvetenskap, historia, statsvetenskap, ofta även teologi och juridik, mera sällan men i medicinsk forskning och verksamhet med existentiell grundsyn även inom vårdvetenskap och medicin, särskilt då i allmänmedicinsk och psykiatrisk teoribildning.

  Humaniora uppstod under 1500-talet och var uttryck för den dåtida stadsmänniskans behov att vidga sin världsbild från att vara rent teologisk-religiös till att också eller enbart omfatta studier av den grekisk-romerska kulturen och dess fortsättning i den sekulära kultur som tog form i Europa från Nya tidens början.

  Många vill med den bakgrunden göra skillnad mellan humanvetenskap och humaniora (human science och the humanities). Som humanvetenskap räknas då forskning och teoribildning om människans natur, som person och social, samhällsbildande och kulturskapande varelse. Humaniora är då en beteckning på de humanistiska ämnena som språk, historia, konstvetenskap, musikvetenskap, litteraturvetenskap och så vidare.
  

  Det humanvetenskapiga området: Vid till exempel Stockholms universitet bildar Humanistisk fakultet, Juridisk fakultet och Samhällsvetenskaplig fakultet (där ämnen som psykologi ingår) det "humanvetenskapliga området".

  Relaterade sökord: aktpsykologi, fenomenologi, hermeneutik, humanism, humanistisk psykologi, humanistiskt vetenskapsideal, humanvetenskapliga metoder, romantik.
  

  Terminologi:

  Det svenska ordet 'humanvetenskap' motsvaras på engelska i många fall av såväl singular- som pluralformerna (human science, human sciences).

  ["humanism","humanistiskt vetenskapsideal","humanistisk psykologi","humanvetenskapliga metoder","Geisteswissenschaften","aktpsykologi","fenomenologi","hermeneutik","paradigm","romantik","platonism","nyplatonism","konstruktivism","filosofi","materialism","empirism","humaniora","vårdvetenskap","allmänmedicinsk","existentiellt","teoribildning"]