hydraulic theory [haɪˈdrɔ:lɪk ˈθɪəri, USA-uttal även: ~ ˈθɪri], hydraulic model [~ ˈmɒdl]; pluralis: hydraulic theories, hydraulic models.
Grekiska: ὕδραυλις {uttal: hydr´auliss} 'vattenorgel', ett musikinstrument; av ὕδωρ {uttal: hydd´år} 'vatten' + αὐλός {aulåss´} 'pipa' som i 'orgelpipa'; under romartiden kom man att använda adjektivet hydraulicus {uttal: hydrau´lickuss} om alla typer av verktyg och maskiner som drevs med hjälp vatten och reglering av vattentrycket.
Sätt att betrakta människans själsliv som a) en vätska med konstant volym som trycker på åt olika håll beroende på varifrån trycket kommer eller b) behov och känslor som former av energi som med nödvändighet måste få utlopp och därför tar sig antingen psykiska eller fysiska uttryck, c) en ångmaskin där vattnet vid upphettning - som vid starka känslor - bildar ånga som skapar ett inre tryck.
Det är fråga om analogier som tycks förklara varför människor känner sig lättade när de får avreagera sig starka känslor och varför vissa former av neurotiskt beteende, till exempel vid tvångssyndrom, ses som utlopp för affekter och behov som inte tillfredsställs på ett mer adekvat sätt.
Som vetenskaplig modell har den spelat ut sin roll.
Föreställningen om människor och djur som maskiner var vanlig före IT, då också med stort intresse för drivkrafterna, drifter och behov, som i Freuds driftlära och annan motivationsteori.
Relaterade sökord: displacementbeteende, konversion, mekanistisk teori, omriktat beteende, psykodynamisk, substitution.
["displacementbeteende","konversion","motivationsteori","psykodynamisk","omriktat beteende","substitution","neurotiskt","tvångssyndrom","drifter","behov","affekter"]