"Gissat fenomen", ett fenomen som man gör ett antagande om att det finns som hjälp att förstå samband mellan två andra fenomen som till exempel stimulus och respons.
Inom behaviorismen har det varit vanligt att använda hypotetiska konstruktioner. Det beror på att man i den behaviorism som representeras av bland andra John B. Watson och B. F. Skinner rent vetenskapligt begränsade sig till att undersöka samband mellan yttre förhållanden och yttre, registrerbart beteende i form av rörelser och rörelsemönster, inte mellan yttre förhållanden och inre psykiska processer eller mellan dessa och sättet att reagera på de yttre förhållandena.
På 1940- och 1950-talen blev det vanligt att göra antaganden om så kallade inskjutna variabler, fenomen mellan stimuli och responser. Dessa kallades hypotetiska konstruktioner eller hypotetiska begrepp. De kom att användas som en sorts hjälpbegrepp för att förklara hur förstärkning och utebliven förstärkning inverkar på individens responser, psykologiska fenomen som emotion, kognition, intelligens, intresse, attityd, karaktär, depression, ångest samt alla slags personlighetsegenskaper som nyfikenhet, uthållighet, extraversion, samvetsgrannhet och så vidare, otillåtna i äldre behaviorism att i vetenskapliga sammanhang ta befattning med.
Relaterade sökord: behaviorism, hypotetisk konstruktion, hypotetisk variabel, S-H-R, S-O-R, S-R.
["behaviorism","beteende","förstärkning","stimuli","responser","stimulus","respons","S-H-R, S-O-R, S-R","John B. Watson","B. F. Skinner","hypotetisk konstruktion","hypotetisk variabel"]
Om Psykologiguiden