idealism [aɪˈdɪəlɪzəm, aɪˈdi:əlɪzəm]
Idealismen är en filosofisk ståndpunkt. Grundtanken är att den sanna verkligheten är av andlig eller logisk natur och att den verklighet som vi uppfattar med våra sinnen är ett bristfälligt återsken av den.
Objektiv idealism
I objektiv idealism föreställer man sig att begrepp som till exempel sanning, rättvisa, skönhet, bord, stol, rund, fyrkantig och så vidare har en självständig existens oberoende av de enskilda fenomen som de omfattar.
Enligt denna filosofi styr de tillkomsten och utformningen av de ting, djur och människor, typer av händelser och situationer som vi möter i det dagliga livet.
De värden av typen integritet och jämlikhet som vi omfattar med våra värderingar antas i idealismen ha en objektiv giltighet oberoende av oss människor.
Subjektiv idealism
I subjektiv idealism föreställer man sig tvärtom att allt som finns egentligen bara är varseblivningar (perceptioner) och att vi aldrig kan veta om de svarar mot en objektiv värld utanför vårt psyke.
Etisk idealism
Enligt etisk idealism bör våra handlingar bestämmas av högre andliga normer och inte av de regler som vi själva ställer upp i olika sociala och kulturella sammanhang.
Idealism och konstruktivism
Den filosofiska idealismen i form av platonism och nyplatonism gick lätt att förena med den kristna teologin ända från de första århundradena av vår tideräkning, främst i synen på det andliga som den eviga och sanna typen av existens. Vi människor ansågs ha direkt tillgång till denna högre andliga värld i vårt eget psyke. Därför kunde också på 1800-talet och början av 1900-talet sådan psykologi som byggde på idealistisk filosofi som aktpsykologi, fenomenologi, humanistisk psykologi, bli en betydelsefull motkraft till huvudströmningen i brittisk och amerikansk psykologi, baserad på empirism och positivism.
Tysk idealism och medvetandefilosofi
När man i engelskspråkiga filosofiska och psykologiska framställningar talar om German idealism avser man tysk filosofi i början av 1800-talet med företrädare som Fichte, Hegel och Schelling. Det man då syftar på är främst tankar som a. att den värld vi uppfattar, upplever och agerar i är formad av ett universellt psyke som finns i varje enskild person och b. att medvetande, speciellt självmedvetande, och därmed jaget uppstår i möte eller konfrontation med andra jag.
Relaterade sökord:
arketyp, empirism, essentialism, etik, fenomenologi, idévärld, intentionalitet, -ism, jämlikhet, konceptualism, kärnvärde, Leibniz, materialism, medsubjektivitet, medvetandefilosofi, möte, nyplatonism, Platon, positivism, rationalism, värdering.
Ordformer:
Adjektiv: idealistisk (eng: idealistic, idealist).
Person: idealist, idealisten, idealister, idealisterna (eng: idealist [aɪˈdɪəlɪst, aɪˈdi:əlɪst], plural: idealists).
Etymologi: 'Idealism' är bildat av grekiskans ἰδέα {uttal: idde´a} 'urbild', någots 'innebörd', 'gestalt' + -ισμός {uttal: issmåss´}, på latin: -ismus {uttal: iss´muss}. Denna är en slutstavelse som under antiken sattes på ord för att beteckna tillstånd, handling eller lära. Såunda är till exempel 'platonism' ett ord för teorier som knyter an till Platons filosofi.
["etisk","etik","andlig","logisk","materialism","medvetandefilosofi","självmedvetande","medvetande","integritet","konceptualism","idévärld","nyplatonism","platonism","andliga","filosofisk","normer","Hegel","medsubjektivitet","rationalism","möte","aktpsykologi","konstruktivism","värderingar","jaget","Platons","filosofi","intentionalitet","Leibniz","humanistisk psykologi","objektiv","subjektiv","fenomenologi","empirism","positivism","-ism","perceptioner","jämlikhet","essentialism","kärnvärde","värdering","Platon","arketyp","begrepp"]