indication [ˌɪndɪˈkeɪʃn], pluralis: indications; verb: indicate [ˈɪndɪkeɪt], indicates, indicating, indicated.
Latin: indicatio {uttal: indicka´tiå} 'värdering', 'värde'; av indicare {uttal: indicka´re} 'peka ut' (vilket gett ordet index 'pekfinger'), 'visa', 'bedöma', 'bestämma ett pris'.
Verb: indicera eller indikera, indicerar eller indikerar, indiceras eller indikeras, indicerade eller indikerade, indicerades eller indikerades, indicerad eller indikerad (substantiverat: indicering, indikering, indikation).
Motsats: kontraindikation (eng: contraindication), pluralis: kontraindikationer (eng: contraindications).
1. Tecken på något, till exempel viss kroppslig sjukdom eller form av psykisk ohälsa.
2. Motiv för viss åtgärd eller behandling.
Valet av indikatorer för viss åtgärd eller behandling är viktigt för att åtgärden eller behandlingen ska få avsedd verkan. Det har fått särskilt stor aktualitet i samband med införandet av evidensbaserad medicin och evidensbaserad praktik i allmänhet.
Viss typ av psykologisk behandling (till exempel typ av psykoterapi) är inte evidensbaserad i sig själv utan i förhållande till vissa i regel noga avgränsade kriterier, bland annat indikationer för behandling med den angivna metoden.
Vid så kallad kunskapsstyrning föreligger risk för så kallad indikationsglidning (sliding of indications) som består i att man väljer att vidta åtgärder och använda metoder som inte är klart indicerade, bara därför att de är kunskapsbaserade eller evidensbaserade.
Relaterat sökord: indikerad prevention.
["kunskapsstyrning","evidensbaserad medicin","kunskapsbaserade","evidensbaserad","psykoterapi","psykologisk behandling","indikerad prevention"]