Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "individuation":

• individuation

  individuation [ˌɪndɪˌvɪdʒʊˈeɪʃən, USA-uttal: ˌindəˌvɪdʒuːˈeiʃən]

  1. Att något är individuellt och därmed skiljer sig från allt annat som finns dels i rum och tid, dels som typ.

  Detta var länge ett filosofiskt och därmed vetenskapligt problem som först aktualiserades av den grekiske filosofen Aristoteles (384-322 f Kr). Om det som verkligen finns är allmänbegrepp av typen människa, djur, hus, träd, hav, stad och så vidare, hur uppkommer då de enskilda människorna, djuren, träden, haven och städerna? Enligt Aristoteles genom att begreppen tar form i en annan form av verklighet, den i sig själv formlösa materien.
  

  Det viktiga enligt denna filosofi och som dominerande tanke i medeltida filosofi var det för alla gemensamma i en viss kategori, det essentiella, inte det individuella. Så är det också i modern tid när man tillmäter medelvärden större betydelse än spridningen av de individuella värden som medelvärdet är baserat på.
  

  Den brittiska nominalismen var ett undantag i en i övrigt av Aristoteles dominerad medeltida filosofi.
  

  I 1700- och 1800-talens filosofi i Europa lägger allt fler filosofer och forskare vikt vid det individuella. Allt som är knutet till en bestämd person, situation, händelse eller plats i tid och rum betraktas som en individualiseringsorsak (på latin: principium individuationis, på engelska: the principle of individuation).
  

  2. På svenska även individuering: I kognitionsforskning den perceptionsprocess som leder fram till att uppfattade fenomen avtecknar sig som enskilda objekt. Dessa kommer då att utgöra "mentala minnen" av just de företeelser som orsakat minnesföreställningarna genom direkt kausalitet (stimulis direkta påverkan på sinnesorganen).

  3. Enligt den schweiziske psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) är individuation en psykisk process som gör att man gestaltar ett självständigt, eget själv som profilering mot det kollektiva medvetandet och i samspel med det omedvetna självet.
  

  Individuationsprocessen har en speciell betydelse i medelåldern då individen samordnar motsatta inre motiv och inriktningar till en fungerande individuell helhet, motsatser som manligt och kvinnligt, känsla och intellekt, religiositet och rationalism, ungdom och ålderdom, utveckling och stillastående och så vidare.
  

  Det som tidigare utgjort vad Jung kallade skuggan kan då hanteras på ett sådant sätt att det ingår i individens medvetna jag.

  Individuationen medför samtidigt en frigörelse från beroendet av samhällets traditioner och sedvänjor, från den förhärskande allmänna meningen om saker och ting i individens omvärld.
  

  Det är en pånyttfödelse (eng: rebirth) genom den kontakt med det kollektivt omedvetna och arketyperna som en människa kan få. Det är något som kan upplevas i en analys (psykoterapi) enligt Jungs teori och modell.
  

  Fångad i aktuella konventioners och de nutida allmänna tänkesättens nätverk är individen utan egen identitet. Vi kan enligt Jung förvärva en sådan genom kontakten med de för släktet gemensamma urbilderna (arketyperna) och därmed förverkliga det genuina och samtidigt speciella inre hos oss själva.
  

  Kontakten med arketyperna gör det möjligt att frigöra även det specifikt individuella och nyskapande i den egna personen.

  Det är ett självförverkligande i en av ordets många betydelser, förverkligandet av självet som arketyp med dess inneboende motsatser av barn och åldring, man och kvinna, makt och hjälplöshet, förakt och beundran, förnuft och demoni, rationellt och irrationellt. Allt detta tar form och ingår i en helhet eller syntes i det som Jung kallade individuationsprocessen (tyska: Individuationsprozess, eng: individuation process), på svenska även 'individueringsprocessen'.
  

  4. Enligt den US-amerikanske författaren och psykologen Gay Hendricks (f 1945), känd bland annat för begreppet den övre gränsen (the upper limit) som är en samling barriärer för fortsatt personlig utveckling, har vi två grundbehov, att uppnå kärleksfull närhet till andra och att ge uttryck för vår egen inneboende kreativitet.
  

  Hendricks använder termen 'individuation' för processen att tillfredsställa och göra något konstruktivt av dessa båda behov och att bryta igenom inre barriärer.
  

  Det är ett självförverkligande i ungefär samma mening som Abraham Maslow lade in i det ordet med tillägg för psykodynamisk teori om omedvetna blockeringar av bortträngda förväntningar och förhoppningar.

  5. a. Begreppet 'individuation' används också i en av 1970- och 80-talens psykoanalytiska teorier en symbiosavveckling och en bildning av egen avgränsad identitet under den tidiga barndomen. Det är en teoribildning där ordet 'individuation' ligger långt från vad Jung menade med det. b. Enligt Margaret Mahler är individuation uppkomst av en personlig identitet i småbarnsåldern, då de små blir medvetna om sig själva som personer och inte längre går upp i en allmän tillvaro eller befinner sig i symbios med modern.
  

  6. I nutida elektroniska medier kan man tack vare användning av artificiell intelligens anpassa nyhetsartiklar och reklam efter olika gruppers och även enskilda individers intressen och på nätet visade och uppvisade aktiviteter. Cookies används för det ändamålet. Denna individualisering kallas personalisering eller individuation (individuering).
  

  Relaterade sökord:
  

  deindividuation, gender intelligence, identitet, individualism, individualitet, kollektiv, känsla av själv, medskapande, personalize, psykosyntes, separation-individuation, voice dialog.

  Ordformer:
  

  Verb: individuera, indivduerar, individuerande individuerade, individuerad, individuerat (eng: individuate [ˌɪndɪˈvɪdʒueɪt], individuates, individuating, individuated).

  Som substantiv på svenska även: individuering.

  Etymologi:

  Medeltidslatin: Individuatio, bildat på verbet individuare 'åstadkomma att något blir individuellt och inte bara exempel på något allmänt, (hur varje individ bildas av det allmänna att vara till exempel människa). Båda orden går tillbaka på ordet individuus {uttal: individd´ouss} 'odelbar' i klassiskt latin. uttrycket principium individuationis används om hur det komma sig att det uppkommer enskilda ting och varelser med egen identitet (om man utgår från att det för alla av en viss sort gemensamma, deras begrepp och essens, är det ursprunglig och sant verkliga).
  

  ["Carl Gustav Jung","principium individuationis","Aristoteles","filosofiskt","kategori","essentiella","bortträngda","filosofen","nominalismen","individualisering","perceptionsprocess>>perceptgenes","personalisering","personalize","medskapande","psykosyntes","filosofi","identitet","process","psykisk","kognitionsforskning","psykodynamisk teori","teori","modell","direkt kausalitet","gender intelligence","Abraham Maslow","självförverkligande","symbiosavveckling>>symbios","symbios","Margaret Mahler","skuggan","perception","voice dialog","kollektivt omedvetna","arketyperna","individualism","individualitet","irrationellt","kollektiva medvetandet","kollektiv","psykoanalytiska","känsla av själv","omedvetna","jag","självet","själv","symbios","stimulis","analys>>psykoanalys","psykoterapi","begrepp","essens","deindividuation","identitet","separation-individuation"]