Förvärv genom övning och erfarenhet av nya reaktionsmönster, vanor, färdigheter och kunskaper eller modifiering av befintligt kunnande och befintliga reaktionssätt.
Under 1990-talet började ordet lärande allmänt användas som term för att markera motsatsen mellan å ena sidan inlärning i form av inprägling och å andra sidan studier i form av undersökande verksamhet (se till exempel problembaserat lärande). Ordet lärande fick på det sättet en positiv extramening som består i att det markerar en pedagogisk ideologi som är mer inriktad på vad eleven lär in än på vad läraren lär ut.
Lärandet innefattar så mycket mer än inlärning, bland annat förvärv av tyst kunskap, attityder och synsätt, värderingar och personliga egenskaper, sätt att gripa sig an uppgifter osv. Inlärning syftar till att kunna återge, lärande däremot till att nå insikt och förståelse. Vetande och färdighet övergår i förtrogenhet, vilket betonades i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner i mitten av 1990-talet. För detta sätt att uppfatta kunskap och lärande har bl a de teorier som utvecklades av Lev Vygotskij (1896-1934) spelat stor roll.
När det gäller datorers lärande används formen 'inlärning'. Mer information om detta finns i artiklar i detta lexikon om 'maskininlärning' och 'övervakad inlärning, oövervakad inlärning'.
Relaterade sökord: avinlärning, dynamiskt lärande, fenomenografi, incidentellt lärande, informellt lärande, instruerad inlärning, Kolbs inlärningsteori, lärande, maskininlärning, minne och ord som börjar på "inlärning".
Ordformer: inlärare, inläraren, inlärarna (eng: learner, pluralis: learners).
["Kolbs inlärningsteori","problembaserat lärande","Lev Vygotskij","avinlärning","fenomenografi","incidentellt lärande","instruerad inlärning","informellt lärande","dynamiskt lärande","maskininlärning","övervakad inlärning, oövervakad inlärning","minne","inlärning","kunskap","lärande"]
Om Psykologiguiden