Konkret beskrivet beteende som mål för avsiktligt eller åsyftat lärande.
Termen fick stor betydelse på 1970-talet genom att man i skola och utbildning ville följa efter företagen i att tillämpa målstyrning. I stället för att beskriva kursinnehåll övergick man till att ange (så konkret som möjligt) vad elever, studenter och andra deltagare i skolor och utbildningar skulle kunna uppvisa i fråga om kunskap, attityder och förmåga.
Man skilde mellan syften (eng: aims) med en kurs eller utbildning, det vill säga vad den skulle vara bra för, och målen för den (eng: objectives, goals, outcomes). Målen skulle återspegla sådant som de lärande måste eller borde tillägna sig för att syftena skulle nås.
I betoningen av lärandet i stället för av undervisningen låg att det skulle vara elever, studenter och kursdeltagare i högre utbildning och fortbildning som själva skulle ta ansvar för att nå målen – med hjälp av lärare, läromedel och eventuell praktik.
Detta ändrades i början av 2000-talet till att lärarna skulla ha ansvar för måluppfyllelsen.
Relaterade sökord: behaviorism, Blooms taxonomi, mål, målbeteende, målstyrning, Teori X och Teori Y, utbildningsmål.
["behaviorism","beteendeterapi","målbeteende","beteende","Blooms taxonomi","målstyrning","utbildningsmål","mål","ansvar","Teori X och Teori Y"]