Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "inlärningsteori":

• inlärningsteori

  learning theory [ˈlɜ:nɪŋ ˈθɪərɪ, USA-uttal: ~ ˈθɪri, ~ ˈθiːəri], theory of learning

  Dubbeltydig term
  

  1. Eng: theory of learning. Teori om lärandet, psykologisk och/eller neurovetenskaplig.
  

  2. Eng: learning theory, the learning perspective. Behaviorism.
  

  Inlärningsteori och behaviorism kom att användas om varandra årtiondena kring 1950.
  

  Behaviorismen var en dominerande riktning inom psykologin och en av huvudtankarna var att allt beteende, allt tänkande, alla känslor och motiv uppstår genom lärande, i princip genom positiv och negativ feedback, så kallad förstärkning och utebliven sådan eller bestraffning..
  

  Därför går den i många framställningar under beteckningen the learning theory eller the learning perspective.

  Adjektivet "inlärningsteoretisk" används på svenska i behavioristiska och beteendeterapeutiska texter vanligen som liktydigt med "behavioristisk".

  Risk för förväxling
  

  Denna dubbeltydighet kan leda till förväxlingar som när någon påstår att en viss metod "bygger på inlärningsteori" och man då inte vet, om den bygger a) på inlärningspsykologisk forskning eller b) på behaviorism (social inlärningsteori, beteendeterapi och KBT) som filosofisk och psykologisk teori om djurs och människors sätt att tänka, känna, vilja, agera, reagera.

  Teorier om lärandets natur

  Associationism

  (Eng: associationism, school of association psychology.)
  

  Den så kallade associationismen går tillbaka till den grekiske filosofen Aristoteles (384-322 f Kr), som beskrev inlärning som en sammanfogning av enstaka sinnesintryck  (former, färger, ljud, dofter och så vidare) till mer sammansatta föreställningar.
  

  Denna teori förespråkades även av de brittiska empiristerna och de franska upplysningstänkarna under 1700-talet.
  

  Den blev därefter en viktig hörnsten i den tyska psykologin som hos Ebbinghaus och pedagogiken på 1800-talet som hos Herbart och hos deras efterföljare  i början av 1900-talet.

  Thorndikes konnektionism
  

  Den amerikanske psykologen Edward Lee Thorndike (1874-1949) undersökte på 1890-talet hur katter lär in den rörelse som får grinden i en bur att öppnas så att de kan slippa ut och ta den mat som lagts utanför. Först sker en mängd försök och misstag (en form av lärande som går under beteckningen trial and error).
  

  Thorndike beskrev det lärande som uppstår ur försöken och misstagen och leder fram till uppkomsten av en association (connections eller bonds) mellan grindöppningen och den rörelse katterna gör när de trycker på knappen eller drar i snöret.
  

  Detta är ett exempel på så kallad instrumentell betingning (eng: instrumental conditioning).
  

  Enligt Thorndike sker kopplingarna och förstärkning av dessa i djurets hjärna (och inte som när man använder termen associationer i ett psyke). Hans teori går därför under namnet konnektionism (eng: connectionism).

  Klassisk betingning
  

  Den ryske psykologen och fysiologen Ivan Pavlov (1849-1936) gjorde helt oberoende av Thorndike den iakttagelsen att hundarna på hans fysiologiska laboratorium avsöndrade saliv redan när de hörde stegen av den vakt som brukade komma med mat till dem. Pavlov kunde med experiment bekräfta sin teori om att vilken signal som helst kan utlösa en reflex om den ges strax före den stimulus som redan har förmåga att utlösa reflexen. Han kallade detta fenomen för betingning av reflexer.
  

  Eftersom han var en av första som gjorde renodlade betingningsexperiment kom denna typ av lärande att kallas klassisk betingning.
  

  I USA grundade John B. Watson (1878-1958) på 1910-talet en hel riktning inom psykologin, behaviorismen, på studier av betingade reflexer av detta slag.

  Operant betiningning
  

  På 1940- och 50-talen samordnade B. F. Skinner (1904-1990) Thorndikes, Watsons och Pavlovs betingningsbegrepp genom att kalla Thorndikes instrumentella betingning för operant betingning och Pavlovs och Watsons för respondent betingning.

  Skinner kunde påvisa ett antal lagbundenheter, till exempel att förstärkning av en respons sker om den regelmässigt (hundraprocentigt eller med viss sannolikhet) har viss för individen tillfredsställande konsekvens (undslippande av något obehagligt = negativ förstärkning, erhållande av något behagligt = positiv förstärkning).
  

  Kognitiv teori

  Redan vid tiden för första världskriget betraktade forskare i den riktning som kallas gestaltpsykologi lärande som insikt om sammanhang. När hjärnan åstadkommer en ny helhet av i början förvirrade intryck, upplever individen en lättnad (så kallad aha-upplevelse).
  

  Stor betydelse fick Edward Tolman (1886-1959) med sin teori om kognitiva kartor, i och med att han kunde visa att djur lär sig hur till exempel en labyrint är byggd och med hjälp av denna inre bild kan leta sig fram till utgången, oavsett hur den tidigare lärt sig gå till vänster eller höger i olika korsningar.

  Tolmans teori vidareutvecklades av Albert Bandura under namnet sociokognitiv inlärningsteori som fått betydelse för bland annat utformning av vissa typer av kognitiv beteendeterapi, KBT.
  

  Genom Jean Piagets (1896-1980) forskning kom man på 1960- och 70-talen att koppla ihop utveckling och lärande: att lärande i själva verket är en form av utveckling som när vi säger att ett barn "lär sig" gå.
  

  När det gäller språk och förmåga att fatta sammanhang är det enligt denna teori allmängiltiga logiska mönster som utvecklas i barns och ungas kontakt med omvärlden.
  

  Konstruktivism

  Piagets teori är en form av konstruktivism eftersom han betonar den roll som individen själv har för förändringar i sätt att uppfatta och tänka.

  Den kognitiva teorin om lärandet har fått stor betydelse i för kognitiv beteendeterapi (KBT).

  Kulturpsykologisk teori
  

  Under 1980- och 90-talen kom Piagets teori att ifrågasättas till förmån för Lev Vygotskijs (1896-1934) kulturpsykologiska teori. Enligt denna sker lärande genom erfarenhet som individen förvärvar i meningsfulla sammanhang,. Det ger upphov till förtrogenhet med fenomen på ett visst område. Inom ett sådant område ger begrepp och fakta mening åt varandra. De kan därför inte förstås på rätt sätt, när de serveras lösryckta ur sitt sammanhang.

  Fysiologisk teori

  Under 1950- och 60-talen sökte forskare inom neurofysiologin förklara lärande som förändringar i enskilda nervceller. Minnet skulle i så fall ha en biokemisk bas.

  Enligt en teori som framställdes i slutet av 1940-talet av kanadensaren Donald O. Hebb (1904-1985) åstadkommer nya intryck reverberatoriska banor, cirkelrörelser av nervimpulser som förstärker varandra när de upprepas enligt vad som kallas Hebbs lag. Det gör att tidigare intryck kan bli medvetna på nytt (om en sådan reverberatorisk bana aktiveras).

  Enligt nyare forskning sker lärande när nya förbindelser bildas i synapserna mellan miljontals celler i hjärnans associationscentra, där varje cell kan ha kontakt med hundratals andra (konnektionism i nutida bemärkelse).
  

  Informationsbearbetning och dynamiskt lärande

  Inmatning av information i nervsystemet tycks i första hand ske via det limbiska systemet där känslo- och motivstrukturer spelar stor roll för urval och organisation av det nyinlärda.

  Bearbetningen av det inlärda sker i stor utsträckning i hjärnbarkens associationscentra.

  Lärandet kan därför ses som en del av informationsbearbetningen. Inlärningspsykologin blir därför mer och mer en del av kognitionsforskningen.

  Samtidigt är man medveten om den betydelse som känslor, drifter och behov har för lärande. Det gör att det behållna omarbetas och omtolkas i vad man kan kalla ett dynamiskt lärande.

  Relaterade sökord:
  

  CREB, dynamiskt minne, inlärningssvårigheter, kognitivism, lärande, situerat lärande.
  

  ["associationismen","learning perspective","KBT","Ebbinghaus","Aristoteles","betingade reflexer","Herbart","konnektionismen","konnektionism","Edward Lee Thorndike","konnektionism","operant betingning","Ivan Pavlov","klassisk betingning","John B. Watson","behaviorismen","behaviorism","konstruktivism","neurofysiologin","trial and error","Albert Bandura","sociokognitiv inlärningsteori","kognitiv beteendeterapi","Dynamiskt lärande","CREB","dynamiskt minne","inlärningssvårigheter","kognitivism","B. F. Skinner","Clark Hull","informationsbearbetningen","gestaltpsykologi","aha-upplevelse","beteendeterapi","KBT","kognitiva","kognitiv","Edward Tolman","Jean Piaget","Lev Vygotskij","Bruner","kognitiv inlärningsteori","socialkognitiv inlärningsteori","social inlärningsteori","Donald O Hebb","reverberatorisk","konnektionism","CREB","limbiska systemet","kognitionsforskningen","Atkinsons och Shiffrins modell","inlärning","limbiska systemet","minne","feedback","positiv förstärkning","negativ förstärknimg","förstärkning","kognitiv beteendeterapi","kognitiv terapi","respons","experiment","Donald O. Hebb","Hebbs lag","stimulus","associationer","situerat lärande","lärande"]