Den ram inom vilken en viss verksamhet sker, till exempel lokal, sällskap, ämne, syfte eller situation.
Inom sociologin har, enligt den brittiske sociologen Basil Bernstein (1924-2000), den inramning som gäller för skola och utbildning två skilda mönster. Enligt det ena kan man ha fasta gränser mellan ämnen, klassrum, lektioner, skola och arbetsliv, skola och hem med flera (strong framing). Enligt det andra söker man skapa integration och får då ämnesövergripande temastudier, arbete som bedrivs i bibliotek och ute i samhället, arbetspass av varierande längd, sammanhängande skoldagar, samverkan mellan skola och arbetsliv och mellan skolan och elevernas familjer. I det sistnämnda fallet är inramningen svag (weak framing).
I strukturell familjeterapi och strategisk psykoterapi använder man sig av begreppet ram eller inramning för att förklara hur familjemönster och andra sociala mönster inverkar på människors sätt att uppleva sig själva och sin tillvaro. Genom reframing (nytt perspektiv, ny vinkling) kan terapeuten åstadkomma drastiska förändringar i enskilda människors och gruppers sätt att fungera.
Många experiment inom beslutsforskningen visar hur besluten påverkas av hur ett beslutsproblem uttrycks (framing effect). Sålunda väljer majoriteten av försökspersonerna ett säkert alternativ om problemformuleringen är i termer av förluster, och föredrar i många fall ett osäkert alternativ om samma problem formuleras i termer av vinst.
Tolkningsram (eng: interpretive frame): Den teori och de begrepp som används vid tolkning av viss typ av djurs eller människors beteende.
Relaterade sökord: framing, integrationskod, kollektionskod, paradigm, perspektiv, ramverk, referensram.
["Basil Bernstein","integrationskod","integration","familjeterapi","strategisk psykoterapi","strukturell familjeterapi","tolkning","framing","paradigm","perspektiv","kollektionskod","referensram","ramverk"]
Om Psykologiguiden