intellectualization [ˌɪntɪˌlɛktʃʊəlaɪˈzeɪʃən, USA-uttal: ˌɪntəˈlɛktʃuˌəlaɪzeɪʃən eller ˌɪntəlˈɛktʃuəlˌaɪzeɪʃən]
1. Försvarsmekanism som innebär att man isolerar känsla och intellekt och reagerar rent förståndsmässigt på sig själv och andra, på sin egen och andras situation, varvid känslor och etiska värderingar är bortkopplade, ofta på ett anstötligt eller makabert sätt. Man överintellektualiserar (eng: you overintellectualize/overintellectualise) i så fall.
2. Avsiktligt och ändamålsenligt bortseende från känslomässiga hänsyn.
Intellektualiserande ego (eng: intellectualizing ego): I psykodynamisk teori och analytisk psykologi är intellektualiserande och känslokontroll en funktion hos jaget. I psykodynamisk teori sker därigenom en kontroll av funktionerna hos de allmänmänskliga drifterna och affekterna. I C. G. Jungs analytiska psykologi är ett intellektualserande ego ett hinder för ett ursprungligt sätt att uppfatta världen i form av myter och symboler och därmed för individuationen.
Relaterade sökord: intellective, intellektuell, intellektualism, rational.
Stavning på engelska: intellectualization och intellectualizing stava på brittisk engelska även med 's' i stället för 'z': intellectualisation och intellectualising.
Etymologi:
Latin: intellectus {uttal: intellekt´uss} 'insikt', 'föreställning'; intellegere/intelligere {uttal: intellegg´ere/intelligg´ere} 'förstå', 'begripa', 'lägga märke till'; inter {uttal: inn´terr} + legere {uttal legg´ere} 'plocka', 'välja'. Ändelsen '-ering' används för att bilda verb av substantiv.
["Försvarsmekanism","intellective","intellektuell","intellektualism","psykodynamisk","drifterna","affekterna","rational","intellekt","C. G. Jung","analytiska psykologi","analytisk psykologi","myter","symboler","individuationen","känslor","etiska","värderingar","känsla"]
Om Psykologiguiden