1. Förhållandet mellan intelligensålder (eng: mental age) och levnadsålder (chronological age), det vill säga mellan testpoäng uttryckt i ålder och individens egen verkliga ålder. Som formel: IÅ/LÅ (eng: MA/CA).
Enligt detta sätt att beräkna IK kan en åttaåring som klarar testuppgifter för 16-åringar få en IK på 200. Men intelligens, enligt detta sätt att mäta den, utvecklas inte längre än till 16–18-årsåldern. Därför är det för äldre barn och vuxna enligt IÅ/LÅ-metoden inte möjligt att få så hög IK.
2. Poängsumma på intelligenstest baserad på poängtal (antal rätt lösta uppgifter), men omvandlad i exempelvis Wechslertesten på det sättet att medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 15 (vilket innebär att 68 % enligt skalans konstruktion har IK mellan 85 och 115, 14 % mellan 70 och 85 respektive mellan 115 och 130, 2 % under 70 respektive över 130).
I Terman-Merrill-testet är standardavvikelsen 16. I Cattellskalan (det av den amerikanske psykologen Raymond B. Cattell konstruerade kulturoberoende testet (the Culture Fair Intelligence Test, CFIT) är standardavvikelsen 24. Det gör att till exempel en IK från denna skala på 148 motsvaras av en IK enligt Wechslerskala på 130.
IQ interpretation: Tolkning av intelligenskvoter, det vill säga sätt att beskriva vad en IK-poäng står för i fråga om vad det är för typ av kognitiv förmåga som IK i enskilda fall eller generellt är mått på.
Relaterade sökord: Binet, EQ, intelligens, kulturell intelligens, Wechslertesten.
["standardavvikelsen","standardavvikelse","Binet","EQ","kulturell intelligens","intelligens","Wechslertesten","kognitiv förmåga","Raymond B. Cattell","Terman-Merrill-testet"]
Om Psykologiguiden