Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "intelligensteori":

• intelligensteori

  theory of intelligence [ˈθɪərɪ əv ɪnˈtɛlɪdʒəns], intelligence theory

  Teori om tankeförmågans natur, om metoder för forskning om den och för mätning av den. Man kan urskilja fyra huvudriktningar i teoribildningen om intelligensen:

  • den psykometriska, som varit inriktad på att mäta intelligens och utforska intelligensens olika komponenter samt den struktur som håller samman de olika sidorna av tankeförmågan enligt den amerikanske psykologen J. P. Guilford (1897-1987) som urskilde 150 olika intelligensfunktioner fördelade på konvergent (logiskt) tänkande och divergent (kreativt) tänkande,
  • Piagettraditionen som, på grundval av den forskning som genomfördes av schweizaren Jean Piaget (1896-1980), inriktat sig på tankeprocessernas natur i olika utvecklingsstadier,
  • den kulturekologiska modellen enligt vilken man studerat hur det intelligenta tänkandet hänger samman med värderingar, synsätt och livsstilar i olika kulturer och tidsepoker,
  • den pedagogiska modellen enligt vilken man räknar flera olika förmågor, till exempel social och emotionell, konstnärlig och existentiell, till intelligens.

  Man skiljer också mellan 

  • å ena sidan den hierarkiska begåvningsmodellen enligt vilken det finns en övergripande allmän intelligensfaktor (g) och underordnade specialfaktorer (s) enligt Charles Spearman (1863-1945)
    

  • och å andra sidan komponentmodeller enligt vilka intelligensen består av olika funktioner av samma rang och betydelse enligt L. L. Thurstone. (1887-1955).
    

  Triarkisk intelligensteori

  Den amerikanske psykologen Robert J. Sternberg (f 1949) gjorde på 1980-talet ett uppmärksammat försök att integrera olika teoribildningar i sin så kallade triarkiska (trefaldiga eller tredelade) intelligensteori (triarchic theory of intelligence). Den kallas så därför Sternberg urskiljer en hierarki på tre nivåer av intelligensfunktioner; 

  a. knowledge-acquisition components, som ger förmåga att förvärva ny kunskap och nytt kunnande,
  

  b. performance components, som ger förmåga att komma på olika sätt att gå till väga vid lösning av uppgifter som man ställs inför,
  

  c. metakomponenter (eng: metacomponents) eller styrande processer (eng: executive processes), som styr själva planeringen och  genomförandet av problemlösningen

  Sternberg och forskarkollegor till honom fann också att det finns tre typer av intelligens:

  • analytisk (eng: analytical) som vi använder när vi upptäcker samband, ser logiska relationer (handsken är till handen som skon till ?), reagerar på motsägelser eller tänker i kontraster som när ett politiskt parti jämför bidragslinjen med arbetslinjen,
  • kreativ (eng: creative), som vi använder när vi söker se saker och ting ur olika synvinklar eller kommer på hur vi på en tur i vildmarken ska göra upp eld utan tändstickor 
  • praktisk (eng: practical) som enligt Sternberg är all den tysta kunskap som vi använder oss av i det dagliga livet för att hantera olika uppgifter.
    

  PASS
  

  Enligt PASS-teorin (ordet bildat på initialerna till nedan beskrivna processer) är intelligens (kognitiv förmåga i bred bemärkelse) organiserad i tre system med totalt fyra typer av processer (simultantänkande och sekvenstänkande ingår enligt teorins företrädare i samma system):

  • planering (eng: planning): övergripande inriktning, urval och strukturering av hur man uppfattar och drar slutsatser
  • aktivering (eng: attention/arousal): intresse, inriktning, fokusering, kocentration
  • simultanprocessbearbetning, simultantänkande (eng: simultaneous processing): uppfattning av hur olika delar av en struktur eller ett system hänger ihop och bildar en helhet, hur olika aspekter av en situation ger en helhetsbild av vad situationen innebär och så vidare
  • sekvensprocessbearbetning, sekvenstänkande (eng: successive processing) tankeförlopp som tar fasta på hur olika steg i en serie av händelser eller handlingar hänger ihop och hur de olika avsnitten i en framställning bildar en helhet och så vidare.

  Denna teori är kopplad till en neurobiologisk teori om att planneringsprocesser är lokaliserade till pannloben, aktivering till det retikulära aktiveringssystemet, pannloben och tinningloben, simultantänkandet till hjäss- och nackloberna samt sekvenstänkandet till pann- och tinningloberna.

  CHC-teorin
  

  CHC-modellen (eng: the Cattell-Horn-Carroll model of intelligence) har fått stor betydelse för nutida testkonstruktion, (till exempel vid utformningen av de senaste versionerna av Wechslertesten).
  

  Den har sitt ursprung i den av Raymond B. Cattell (det första C:et i CHC) lanserade uppdelningen av intelligensfunktionerna i två allmänfaktorer, flytande intelligens (Gf) och kristalliserad intelligens (Gc), modifierad i början av 1990-talet av John Holt (H:et i CHC) och senare kompletterad av John B. Carroll (det sista C:et i CHC)  och senare modifierad i olika steg av Kevin McGrew och hans forskarkollegor.

  Modellen är en trekskiktsteori (eng: three-stratum theory) på det sättet att kognitiv förmåga betraktas som sammansatt av uppgiftsrelaterade kompetenser (stratum I), generella tanke- och minnesfunktioner (stratum II) och en övergripande allmänintelligens, G (stratum III).

  Mer information finns under sökordet CHC-teorin.

  Nytt intelligensbegrepp

  I USA var det många pedagoger och företagsledare som upplevde begreppet intelligens i europeisk bemärkelse som alldeles för snävt intellektuellt och kognitivt.
  

  De började använda ordet intelligence om förmåga att hantera situationer över huvud taget. Mest kända är teorin om multipla intelligenser (se under Howard Gardner) och teorin om emotionell intelligens.
  

  Enligt den förra kan man identifiera förmåga på nio (från början sju) områden: språklig, logisk-matematisk, verbal, musikalisk, social (interpersonell), personlig (intrapersonell), motorisk, existentiell, ekologisk (naturalistisk, i möte med naturen).

  Enligt den senare är emotionell intelligens (EI) människors förmåga att kontrollera och använda sina känslor och att uppfatta andras. Mer information finns i en separat artiikeli detta lexikon om emotionell intelligens.
  

  Relaterade sökord:
  

  arv och miljö, differentiell begåvningsanalys, Howard Gardner, emotionell intelligens, faktoranalytisk psykologi, faktorpsykologi, intelligens, intelligensbegrepp, kognitiv förmåga, multimodal intelligensteori, psykometrik.
  

  Ordformer:

  Plural: intelligensteorier, intelligensteorierna (eng: theories of intelligence, intelligence theories.

  ["Jean Piaget","faktoranalytisk psykologi","PASS-teorin","faktorpsykologi","Charles Spearman","Robert J. Sternberg","intelligensfunktioner","kunskap","kunnande","förmåga","värderingar","logiska","analytisk","pedagogiska","existentiell","synsätt","livsstilar","kulturer","integrera","teoribildningar","performance","teoribildningen","fokusering,","kocentration","simultantänkande>>simultanförmåga","faktorer","hierarki","tysta kunskap>>tyst kunskap","differentiell begåvningsanalys","Howard Gardner","emotionell intelligens","CHC-teorin","Raymond B. Cattell","psykometrik","multimodal intelligensteori","kognitiv förmåga","arv och miljö","retikulära aktiveringssystemet","intelligensbegrepp","intelligensen","intelligens","intellektuellt","kognitivt","struktur","kreativ"]