Inåtvändhet.
Enligt Carl Gustav Jung (1875-1961) är introversion en av de grundläggande inställningarna hos psyket.
Personer med denna inriktning i sitt sätt att fungera psykiskt styrs mer av sina egna uppfattningar, attityder och personliga erfarenheter än av yttre händelser och situationer och den objektiva verkligheten.
I sina känsloreaktioner visar de utåt likgiltighet och kyla. Bakom fasaden kan det emellertid finnas ett rikt och nyanserat känsloliv.
De har i de flesta fall nära till medvetandefunktionerna tänkande och intuition.
I sociala sammanhang upplevs de som reserverade, förbehållsamma, tillbakadragna och i en del fall skygga.
Jung använde inte själv begreppet personlighetstyp utan talade om 'psykologiska typer' och menade typer av sätt att fungera psykiskt.
Introversion är i hans beskrivningar en "allmän inställningstyp" (tyska: allgemeiner Einstellungstypus, eng: general attitude type). Med en sådan menade han antingen den psykiska energins inriktning mot omvärlden sådan den framträder för sinnena eller den psykiska energins inriktning mot vad man själv känner, upplever och tycker om det som finns och händer i omvärlden. En disposition hos psyket.
Jung definierade ordet 'inställning' (tyska: Einstellung, eng: attitude) på följande sätt: "Inställning är för mig en beredskap hos psyket att agera eller reagera i viss riktning." (Sidan 781 i Gesammelte Werke von C.G. Jung.)
Utöver en allmän inriktning mot omvärlden respektive det egna psyket räknade Jung bland annat med fyra funktionstyper som 'inställningar', "en tänkandets, en kännandets, en förnimmandets och en intuitionens inställning" (s. 784 i Gesammelte Werke von C.G. Jung). Dessa är speciella inställningar (inriktningar i form av individuella dispositioner) i jämförelse med extroversion och introversion som är 'allmänna inställningstyper'.
Motsats: extroversion, utåtvändhet.
Relaterade sökord: ambiversion, Eysenck, funktionstyp, introvert, typologi.
Ordformer:
Adjektiv: introvert, introverta (eng: introvert [ˈɪntrəvɜːt]).
På engelska fungerar formen introvert både som adjektiv (=introverted) och substantiv (plural: introverts).
Etymologi: Ord bildat på 1600-talet av latinets intro 'inåt' + vertere {uttal: värrt´ere} 'vända'.
["Carl Gustav Jung","extroversion","ambiversion","Eysenck","funktionstyper","funktionstyp","medvetandefunktionerna>>funktionstyp","typologi","introvert"]