ego state [ˈiːɡəʊ steɪt], self state [sɛlf steɪt]
Olika funktionsnivåer och funktionssätt hos jaget när det gäller att möta sig självt och omvärlden.
Hit hör till exempel tillstånd och reaktionsmönster som karakteriseras av beroende eller självständighet, samt tillstånd som utmärks antingen av stor skillnad mellan upplevt jag och idealjag eller av god integration av dessa.
Jagtillstånden finns som mer eller mindre självständiga kluster av föreställningar, tankar, minnen och känslor. De kan beskrivas som system inom personligheten, alltså som vad man i andra sammanhang kallar beteendesystem. Varje system hålls samman och styrs av en övergripande styrfunktion eller princip.
Beroende på situationen aktiveras ett visst jagtillstånd, ett deljag, som då upplevs som 'jaget', 'jag själv'. Det laddas med jagenergi (eng: ego energy) samtidigt som övriga för psyket tillängliga jagtillstånd laddas med objektenergi (eng: object energy). Ett jagtillstånd är i denna mening ett kluster av kunskaper, tankar, känslor, ambitioner, motiv och så vidare som aktiveras och hålls tillgängliga under viss typ av aktivitet, mer eller mindre omfattande.
Man skiljer ibland mellan aktuellt jagtillstånd, eftersträvat jagtillstånd och möjligt jagtillstånd.
Jagtillståndsteorier
1. En av de första teorierna om jagtillstånd framställdes av psykoanalytikern Paul Federn (1871-1950) om två tillstånd, ett som gäller etablerandet av gränser mellan jaget och detet och ett annat som gäller gränsdragningen mellan självet och andra.
Det första gäller gränserna mellan å ena sidan vad man känner är jagsyntont, alltså i överensstämmelse med vad man tar ansvar för att tänka, känna, vilja och agera och å andra sidan vad man känner är jagdystont, jagfrämmande, men i vissa lägen ändå bestämmande för hur man tänker, känner och gör.
Det andra gäller gränsen mellan det i nuet aktiva jaget och det man ser som egenskaper som man har, värderingar, motiv med mera.
2. En annan teori utformades av Eric Berne (1910-1970), som skilde mellan barnjag, vuxenjag och föräldrajag. Bearbetning av hur man hanterar dessa olika jag i olika relationer till andra sker i form av transaktionsanalys.
3. En tredje teori utformades på 1970-talet av den amerikanske psykologen John G. Watkins (1913-2012) och hans hustru Helen Watkins om hur olika deljag kan komma i konflikt med varandra och på det sättet ge upphov till dissociativa syndrom.
John Watkins utformade tillsammans med den italienske psykoanalytikern Edoardo Weiss (1889-1970) en form av psykoterapi som de kallade jagtillståndsterapi. Mer om denna finns i artikeln i detta lexikon om ego-state therapy.
Relaterade sökord: jagidentitet, jagkänsla, jagsvaghet, multipla självtillstånd, självtillstånd, tillstånd, transaktionsanalys.
Stavning: På engelska skrivs ego state och self state också med bindestreck, så vanligen när de står som attribut till ett huvudord: ego-state therapy, self-state therapy. På svenska förekommer stavning med bindestreck: 'jag-tillstånd'.
Felaktiv särskrivning på svenska: "jag tillstånd".
["jagidentitet","psykoanalytikern","funktionsnivåer","funktionssätt>>funktion","ego-state therapy","integration","psykoterapi","ego-state therapy","kluster","föreställningar","tankar","minnen","känslor","motiv","jaget","detet","självet","Eric Berne","personligheten","transaktionsanalys","jagkänsla","jagsyntont","representation","jagdystont>>egodyston","värderingar","jagsvaghet","dissociativa syndrom","princip","beteendesystem","system","ego state-terapi","multipla självtillstånd","självtillstånd","deljag>>multipla självtillstånd","idealjag","tillstånd","beteende","jaget","jag"]