1. 'Känsla' är vardagsspråkets ord för emotion, affekt.
I kognitiv psykologi har ordet 'känsla' kommit att användas om den upplevda sidan av en emotionell reaktion.
2. 'Känsla' används också som ord för känslolivet som när man räknar upp kunskap, känsla och vilja (kunskapsliv, känsloliv och viljeliv) som tre själsförmögenheter. I denna betydelse används i nutida psykologi termen emotion.
3. Känsla har i många fall betydelsen förnimmelse, vag uppfattning, intuition som när man säger att "jag har en känsla av det snart blir regn".
4. I översättningar till svenska av Myers-Briggs Type Indicator används ordet 'känsla' om det som Myers och Briggs i enlighet med C. G. Jungs språkbruk kallar feeling, på tyska Fühlen, ord som båda kan vara såväl substantiv som verb, men som Jung använder som verb jämsides med substantivet Gefühl.
Vad Myers och Briggs i likhet med Jung vill betona är att någon 'känsla' finns inte utom i bemärkelsen känsloreaktion som upplevelse, som process och som en typ av psykiska funktioner och därför i det engelskspråkiga originalet av The Type Indicator benämnd i verbform av ordet – feeling. I svenska översättningar av Jungs framställningar: 'kännande'.
Känsloväckande (eng: emotion-eliciting [ɪˈməʊʃn ɪˈlɪsɪtɪŋ]): framkallande av känsloreaktioner.
Känsloregister (eng: emotional register [ɪˈməʊʃənl rɛdʒɪstə]): Människors alla känslor. Bredden av olika emotioner som en individ kan ge prov på.
Relaterade sökord: affekt, emotion, emotionspsykologi, funktionstyp, känsel, känsloreglering.
Terminologi:
På nutida tyska används ordet Fühlen som liktydigt med Empfindung (förnimmelse).
Ordformer som 'känner', 'känd' 'kända' har en dubbelbetydelse: 1. vara bekant med, känna till, 2. känslomässigt upplevd.
["affekt","emotionspsykologi","emotionell>>emotion","emotion","kognitiv psykologi","känsel","känsloreglering","psykiska funktioner","C. G. Jungs","funktionstyp","funktioner","själsförmögenheter","Myers-Briggs Type Indicator","The Type Indicator","förnimmelse","uppfattning","intuition","kunskap","vilja"]