Flykt eller kamp, fly eller fäkta, kämpa eller fly, fight och flight, flykt och kamp-respons och andra liknande uttryck avser två alternativa aktiva beteenden som utlöses, instinktivt hos djur, mer eller mindre överlagt hos människor, när vi upplever oss hotade av någon eller något.
Att "fly eller fäkta" (to fight or flee) är ett gammalt uttryck som den amerikanske fysiologen Walter Cannon (1871-1945) baserade sin teori om att djur och människor har en grundläggande fight-or-flight response.
Han visade att det är adrenalinet från binjurarna som får oss att antingen fly eller kämpa i situationer som vi upplever som hotfulla.
Kamp eller flykt räknas i många sammanhang som två av fyra grundläggande beteenden enligt biologiskt sätt att se. De båda övriga är i så fall näringsupptag och fortplantning (feeding and fucking). Det är dock en förenkling i många avseenden.
Fight, flight, freeze, or fawn response
The fight-or-flight response kompletteras som till exempel vid PTSD av
- en frysrespons (dödssimulering, eng: freezing response)
- en inställsamhetsrespons (eng: fawn response).
Det gör att man i många sammanhang på engelska använder uttrycket fight, flight, freeze, or fawn response om de olika varianterna att reagera på verkligt eller inbillat hot.
Frysrespons (eng: freeze response) tar sig uttryck i dödsskräck och total handlingsförlamning, vilket hos djur i de flesta fall leder till att angriparen avstår från vidare attacker.
Inställsamhetsresponser (eng: fawn response) kan variera och ta form som blidkandebeteende och underkastelsebeteende till exempel hos vissa djur att visa strupen, att "svansa" för angriparen, hos människor att göra angripare till lags, fjäska för dem, till exempel som i Stockholmssyndromet.
Avledande beteende
Ett femte reaktionsmönster vid fara och hot är det som kallas avledande beteende. (Mer information finns under detta uttryck.)
Uppgivenhetsreaktion
Ett sjätte reaktionsmönster är det som kallas uppgivenhetsreaktion (eng: conservation-withdrawal reaction).
Kroppsliga reaktioner vid fara och hot
I kamp- och flyktsituationer aktiveras binjuremärgens hormoner (bland andra adrenalin och noradrenalin), medan det vid underkastelse och uppgivenhet är binjurebarkens hormoner (kortikosteroider) som har den väsentliga inverkan på beteendet. Typiska reaktioner är hjärtklappning, känsla av tryck över bröstet, overklighetskänsla, synfältsbortfall, svettning, skakning i hela kroppen, ökad eller minskad andning.
Innan djur och människor blir medvetna om hotet eller faran och reagerar med upplevda känslor, har hjärnan börjat utlösa de kroppsliga reaktionerna.
Relaterade sökord:
apati, förlängd exponeringsterapi för PTSD, emotionell bearbetningsteori, Selye, uppgivenhet, uppgivenhetssyndrom, ångestsyndrom.
Skrivsätt: fight or flight reaction och flight-or-flight response skrivs även utan bindestreck: fight or flight reaction och fight or flight response :
["hormoner","noradrenalin","apati","avledande beteende","blidkande beteende","Stockholmssyndromet","adrenalin","Walter Cannon","Selye","uppgivenhetssyndrom","uppgivenhet","binjurarna","dödssimulering","frysrespons","förlängd exponeringsterapi för PTSD","emotionell bearbetningsteori","ångestsyndrom"]