1. Typ av psykiska problem som både är neurotiska och har formen av en personlighetsstörning character disorder, characteriological disorder, numera personality disorder, personlighetssyndrom). Denna betydelse är vanlig speciellt i engelskspråkiga framställningar.
2 Störning som har en i psykodynamisk mening neurotisk uppkomsthistoria, men som blivit djupt rotad i en persons reaktionsmönster.
Det kan vara fråga om personlighetsegenskaper av typen depressivitet, undfallenhet, slöseri, snålhet, sadism, spelbegär, intellektualisering, överdriven petighet, bristande ansvarskänsla, primitiv självhävdelse och egoism, känslokyla och hänsynslöshet (så kallade karaktärsneurotiska drag).
Enligt psykoanalytisk teori kan fixering i det anala stadiet ge upphov till sådana karaktärsdrag som extrem renlighet, ordentlighet, irrationell sparsamhet och oresonlig envishet.
Karaktär (tyska: Charakter {uttal: karrack´ter}) är i psykoanalytiska texter ett ord för personlighet i ordets psykologiska betydelse.
Inom psykoanalysen betraktade man i början av 1900-talet karaktärsstörningar som en speciell form av neuroser, så införlivade med personers jag och hela personlighet att de inte kunde bli föremål för psykoanalytisk psykoterapi. De sågs av många psykoanalytiker som störningar i gränsområdet mellan psykoser och neuroser vilket gav upphov till termen borderline. Det var i det sammanhanget som den österrikisk-amerikanske psykiatern och psykoanalytikern Otto Kernberg (f 1928) på 1960-talet genomförde flera forskningsprojekt om borderline personlighetsorganisation.
Hans teori om karaktärsneuroser som uttryck för borderline personlighetsorganisation kom att dominera även inom allmän psykiatri och psykologi fram till slutet av 1900-talet och har fortfarande stort inflytande i psykodynamisk teori om personlighetsstörningar.
Personer med förankring i psykoanalys använder ibland uttrycket karaktärsstörning (eng: character disorder) för det som annars numera kallas personlighetssyndrom.
I DSM-IV (1994) kom personlighetsstörningar in som möjlighet till specificering i form av en axel II (tillsammans med utvecklingsstörningar).
I DSM-5 (2013) fick de samma ställning som andra diagnoser, nu helt frikopplade från den ursprungliga psykoanalytiska teorin om deras natur och orsaker.
I stället för termen karaktärsneuros används i nutida psykiatri och psykologi därför termen borderline personlighetsstörning eller som i ICD-11 (2018) personlighetsstörning med borderlinemönster som framträdande drag.
Relaterade sökord: karaktär, mörka triaden, neuros, personlighetsstörning, psykoanalys, psykopati.
Ordformer:
Plural: karaktärsneuroser (eng: character neuroses [ˈkærəktə ˌnjʊəˈrəʊsɪ:z]).
Adjektiv: karaktärsneurotisk (eng: character neurotic).
Person: karaktärsneurotiker (eng: character neurotic, plural: character neurotics).
Etymologi: se under karaktär och neuros.
["psykodynamisk","intellektualisering","neurotiska","psykodynamisk teori","personlighetsstörningar","personlighetsstörning","personlighetssyndrom","borderline personlighetsorganisation","neurotisk","egoism","mörka triaden","borderline","anala stadiet","fixering","personlighetsegenskaper","auktoritär personlighet","karaktär","neuros","psykoanalys","psykopati","psykoanalytisk","personlighetssyndrom","psykoterapi","psykiatri","psykologi","borderline personlighetsstörning","axel II>>axel","ICD-11","borderlinemönster","DSM-5","DSM",""]