Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kausalitet":

• kausalitet

  causality [kɔ:ˈzælətɪ], causation [kɔ:ˈzeɪʃən]

  Orsak-verkan. Orsakssammanhang. Orsak-verkan-förhållande.

  Kausalitet föreligger när ett fenomen framkallas eller med viss grad av sannolikhet uppträder som ett resultat av att ett annat fenomen föreligger eller uppträder: att något gör skillnad för något annat. Inte bara före–efter utan på grund av (en skillnad som det kan vara svårt att säkert fastställa och enligt viss filosofisk teori inte finns).

  Nödvändiga och tillräckliga orsaker

  Orsaker kan vara en nödvändig förutsättning för något men därmed inte tillräcklig. Orsaker kan vara tillräcklig förutsättning för att något ska inträffa men inte alltid nödvändig. Exempel: ett blixtnedslag i ett hus kan vara tillräcklig förutsättning för eldsvåda. Men sådan kan förorsakas av mycket annat. En nödvändig förutsättning för brand är att det sker en antändning men en sådan kan ske utan att det blir en eldsvåda.

  Direkt och indirekt kausalitet

  Direkt kausalsamband är ett sådant då en förändring i B direkt motsvaras av en förändring i A. Indirekt kausalsamband är när en förändring i B uppstår som följd av förändringar i C som i sin tur orsakas av förändringar i A.

  Orsak, skäl och anledning

  I vardagslivet skiljer människor inte så noga mellan orsak och anledning eller motiv (skäl). Även i psykologi och filosofi är det ett problem om det kan finnas något annat än orsaker i sträng mening. Att vi känner oss ha motiv eller skäl för att göra något, måste enligt den filosofiska ståndpunkten determinism och den psykologiska teorin behaviorism vara orsakat av yttre stimuli och/eller elektrokemiska processer i vår hjärna.

  Enligt en motsatt ståndpunkt som företräds av olika former av filosofisk och psykologisk indeterminism, bör man skilja mellan orsaker och motiv. Djurens och särskilt människans hjärna är ett biologiskt system som tar in och bearbetar information, kopplar denna till sina behov och strävanden och på det sättet utformar egna motiv för sina handlingar. Dessa är därför av helt annan natur än effekter som åstadkoms genom att viss påverkan utlöser eller åstadkommer viss förändring.

  Orsakslagen (eng: the law of causation, the law of causality): Förhållandet att allting har en orsak. Teorin om att allting har en orsak hör hemma i den filosofiska materialismen och i nutida naturvetenskap. En motsatt uppfattning finns i olika former av idealism som till exempel platonismen och i Aristoteles filosofi, som ger utrymme även för ändamålsförklaringar och avsiktsförklaringar.
  

  Det juridiska orsaksbegreppet

  På engelska causation in the law, law’s concept of causation.
  

  I rättsväsendet är det ofta en svår fråga vad som är orsaken till en skada och om någon kan ställas till ansvar för det inträffade. Problemet är bland mycket annat att det naturvetenskapliga begreppet 'kausalitet' här krockar med det psykologiska och etiska begreppet 'ansvar¨. En person kan ha råkat orsaka en olyckshändelse trots avsikt att söka undvika den.

  Ett annat problem gäller frågan om hur mycket våra handlingar är styrda av orsaksförlopp via arvsanlag och miljöpåverkan och om det finns en fri vilja som kan bryta de naturliga orsaksförloppen. Och varifrån kommer den i så fall?
  

  Mer information om juridiskt och moraliskt ansvar finns under sökorden ansvar, etik, indeterminism och viljans frihet.

  Efficient causality, efficient causation: Kasualitet av typen causa efficens, det vill säga att något är orsaken till något annat. Direkt kausalitet. Se ovan.
  

  Relaterade sökord: antecedent, Aristoteles, attributionsteori, determinism, etiologi, experiment, faktor, funktionell förklaring, förklara och förstå, förklaring, galileisk kausalitet, indeterministisk psykologi, kausal, orsak, reciprok kausalitet, statistisk signifikans, teleologisk förklaring, Woodwards interventionsteori om kausalitet.

  Etymologi: Termen 'kausalitet' kommer av det latinska ordet causa 'anledning', 'orsak', 'rättssak', 'fråga' (att diskutera); + -alis ordslut för adjektivbildning + -itas (genitiv: -itatis) ordslut för bildning av ord som betecknar abstrakta begrepp.

  ["sannolikhet","galileisk kausalitet","reciprok kausalitet","attributionsteori","indeterminism","fri vilja","viljans frihet","Woodwards interventionsteori om kausalitet","ansvar","etik","indeterminism","determinism","viss filosofisk teori>>Ernst Mach","stimuli","motiv","funktionell förklaring","statistisk signifikans","teleologisk förklaring","förklaring","Kausalattribution","förklara och förstå","indeterministisk psykologi","experiment","Aristoteles","behaviorism","materialismen","idealism","platonismen","faktor","etiologi","filosofi","antecedent","orsak","diagnos","kausal"]