Term använd i rådgivning, vägledning, psykoterapi och socialt arbete för en allmän inriktning hos rådgivare, vägledare, handledare, lärare, läkare, psykoterapeuter, socialarbetare och organisationsutvecklare för ett förhållningssätt och en allmän inriktning som sätter anlitarna (patienterna, klienterna, eleverna, organisationerna osv) i centrum.
Det var många omständigheter i samhällsutveckling, filosofi och psykologi under första hälften av 1900-talet som ledde fram till formuleringen av person-, barn-, elev- och klientcentrerade ideologier. Demokratiseringen i Europa som bröts på 1930-talet av fascistisk och nazistisk ideologi och politik och därför blev desto mer djupgående är en sådan omständighet. Strävan i diktaturerna att in i minsta detalj forma de unga till lojala medborgare gjorde att man på samhällslivets alla områden i de fria demokratiska länderna och efter kriget i alla västeuropeiska länder, i USA och i de länder som ingår i det brittiska samväldet, bland annat Kanada och Australien, kom att betona individens rätt till personlig utveckling, från barndomen, via skola och högskola och in i arbetslivet.
Det gällde att utforma modeller och metoder för en sådan allmän inriktning: i barnuppfostran, skola, högskola, hälso- och sjukvård, rådgivning, vägledning, företagsledning osv. Den progressiva pedagogiken, som tog form redan under 1900-talets första decennier, blev en mäktig inspirationskälla med metoder som grupparbeten och projektarbeten och med en undervisning som tog sin början i verklighetens konkreta och åskådliga värld.
En annan omständighet var den starka ställning som socialdemokrati (och motsvarande) fick i flera av västländerna med betoning på människors rätt att utvecklas enligt sin natur i nära och solidarisk samverkan med varandra.
En tredje omständighet var existentialism som en tongivande filosofi från 1930-talet och framåt.
En fjärde omständighet var spridningen av den kunskapsteori som kallas konstruktivism, enligt vilken varje människa inte bara måste utforma utan de facto själv utformar sin bild av sig själv och omvärlden. Vi förvärvar inte kunskap. Vi "kunskapar". Därför blev det en stark betoning av handledning under andra hälften av 1900-talet, även av coaching och mentorskap.
Relaterade sökord: coping, John Dewey, humanism, human potential movement, klientcentrerad terapi, klientcentrerat samtal, konsultation, personcentrerad, relation eller teknik, Carl Rogers.
["handledning","coaching","mentorskap","coping","John Dewey","humanism","human potential movement","klientcentrerad terapi","klientcentrerat samtal","konsultation","personcentrerad","relation eller teknik","Carl Rogers"]
Om Psykologiguiden