Uttrycket innebär att något matas in i ett system och blir en del av eller process i detta med viss grad av urskillning. Luftvibrationer kodas huvudsakligen i örats sinnesceller, ljus huvudsakligen i ögats osv. Synestesi är ett särskilt undantag.
Principen om kodningsspecificitet (eng: encoding specificity principle) lanserad 1973 av den kanadensiske minnesforskaren Endel Tulving, säger att kodningen av nya intryck i långtidsminnet är specifik för det sammanhang som intrycket hör hemma i.
Det är lättare att komma på något om man befinner sig i samma eller liknande situation som den där man upplevde det eller lärde in det.
För generaliserad kunskap krävs att viss information används eller tas emot i flera sammanhang. Arbetsplatsförlagt lärande och till viss del även problembaserat lärande och casemetoden är pedagogiska tillämpningar av denna princip genom att lärandet inte sker bara genom läsning av en lärobokstext.
Relaterade sökord: distinktivitet, kod, kodning, minne, specifikation.
Etymologi: 'Kodningsspecificitet' har ett ursprung i två latinska ord och deras avledningar:
A. Caudex {uttal: kau´deks}, codex {uttal: kå´deks} 1. 'straffstock', därav senare betydelse 'lag', 2. 'bok', 'kontobok'. Under antiken skrev man på trätavlor överdragna med vax. Numren i kontoboken blev "koder" i ordets nutida betydelse.
B. Specíes {uttal: spess´iess} anblick, gestalt, art; specialis {uttal: spessia´liss} 'speciell'. Medeltidslatin: specificatio {uttal: spessificka´tiå} 'specifikation'. Att specificera något har från och med medeltiden bestått i att ange de egenskaper som gör att något skiljer sig från annat på samma område.
["långtidsminnet","kodning","generaliserad","Endel Tulving","problembaserat lärande","kodningen","kodas>>koda","casemetod","specifikation","distinktivitet","synestesi","kod","minne"]