Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kognitiv belastning":

• kognitiv belastning

  cognitive load [ˈkɒɡnətɪv ləʊd]

  Krav som ställs på mottagning, bearbetning och hantering av information i en pågående arbetsuppgift.
  

  Det är hur mycket information och hur bekant eller obekant denna är, dess komplexitet och aktuella krav på precision och snabbhet som åstadkommer varierande grad av kognitiv belastning.
  

  Hur stor denna är beror på enskilda personers förutsättningar i olika avseenden samt på den enskilda personens tillfälliga mentala kondition.
  

  Kognitiv belastning är något som ger upphov till mental ansträngning (eng: mental effort), trötthet och svackor i uppmärksamhet och koncentration. Att reducera kognitiv belastning med bevarad effektivitet är en central uppgift för dem som utformar utbildningsprogram och arbetsuppgifter som gäller information och kommunikation.

  Kognitiv belastningsteori

  Cognitive load theory (CLT) är en på området dominerande teori.
  

  Företrädarna för den utgår från att kognitiv bearbetning består i införlivande och systematisering av fakta, relationer och scheman. Denna process hålls i det omedelbara minnet medan den pågår. Den stöds av redan inlärda scheman och kognitiva funktioner som att jämföra, multiplicera, dividera, dela upp i mindre delar, ställa samman i helheter och så vidare.
  

  De medvetna processerna i arbetsminnet (i betydelsen det omedelbara minnet) är begränsade av hur lång tid vi kan hålla dem aktuella och hur stor mängd vi kan hålla i uppmärksamheten samtidigt. Belastning övergår i stress när individen kommer nära gränsen för sin förmåga beträffande
  

  • mängden information att hålla i det omedelbara minnet,
    
  • kognitiva scheman att lära in, forma och förändra,
    
  • graden av förenklingar, schematiseringar, överblick och struktur som hanteras samtidigt.
    

  Hur man ska minska kognitiv belastning i arbetslivet hör hemma på området kognitiv ergonomi.
  

  De tre typerna av kognitiv belastning

  Ovannämnda tre typer av kognitiv belastning kan mer utförligt beskrivas på följande sätt.
  

  Inneboende belastning (eng: intrinsic cognitive load) är informationens mängd: hur många fakta och tankeoperationer som krävs samtidigt för att inhämta och bearbeta den. Det är en fråga om hur många element som individen kan hålla kopplade i arbetsminnet för viss arbetsuppgift, bland annat enligt den teori som framställts av George A. Miller.
  

  Den kallas intrinsic (latin: intrinsecus 'inre'), därför att den ligger i uppgiftens natur och varierar med hur omfattande eller komplex informationen och kraven på bearbetning av den är. På svenska även: belastning på grund av komplexitet

  Genuin kognitiv belastning (eng: germane cognitive load) gäller logiska och andra relationer mellan de fakta som ska inhämtas och hanteras i form av kognitiva scheman.  Belastningen på sinnet är mindre när man funderar över hur mycket 8 och 5 blir än när man funderar över vad man ska lägga till fem två gånger för att få summan 13.  Belastningen minskar med hjälp av tankescheman, i det här fallet att man ska tänka (13-5):2. Nya scheman lärs i och många skapas spontant när man sysslar aktivt med ett område.
  

  Den kallas germaine (av latinets germanus 'verklig', 'äkta', 'genuin"' därför att den har med de kognitiva processerna i sig själva att göra. På svenska även: relevant belastning (i betydelsen att den har med saken att göra och inte går att komma från).
  

  Omständighetsrelaterad kognitiv belastning (eng: extraneous cognitive load) – på svenska vanligen kallad  ovidkommande kognitiv belastning som motsats till relevant – är allt som helt i onödan genom yttre omständigheter belastar lärande, minne och problemlösning. Det ger exempelvis onödig belastning att först läsa en handbok om hur en kamera eller dator fungerar och först därefter börja använda apparaten rent konkret. Mindre belastning får man om man aktivt provar de olika funktionerna och i direkt anslutning till det tar till sig informationen i handboken eller bruksanvisningen. Det är så man gör i praktikbaserat och problembaserat lärande.

  Den kallas extraneous ("främmande") eftersom den har med sättet att ta itu med de kognitiva uppgifterna att göra och inte med dessa i sig själva. Den är "ovidkommande" i betydelsen att den inte har med själva informationsbearbetningens art eller typ att göra. På svenska även: onödig kognitiv belastning.

  Relaterade sökord: ergonomi, mental arbetsbelastning, människa-dator-interaktion.

  ["uppmärksamhet","koncentration","effektivitet","scheman","schema","omedelbara minnet","arbetsminnet","arbetsminne","ergonomi","mental arbetsbelastning","människa-dator-interaktion","problembaserat lärande","George A. Miller",""]