Riktning inom filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi för forskning och teoribildning om tankar, känslor, motiv, attityder, minnesprocesser och handlingar (= kognition) enligt grundtankarna i den filosofi som kallas pragmatism.
Nytt synsätt
Det är fråga om ett nytt sätt att se på hur djur och människor tar in och bearbetar information. I 1900-talets kognitionsforskning sökte man förstå psykiska funktioner som en typ av databearbetning i datorer och skapa vad man kallade artificiell intelligens. Detta synsätt fick beteckningen kognitivism.
Företrädare för pragmatism under 1900-talet ville inte se psyket som en apparat för bearbetning av information utan betonade i stället att djur och människor konstruerar sina uppfattningar efter vad de vill och inte vill göra, vad de gör och inte gör med det som de ställs inför i varje konkret situation.
Det nya med kognitiv pragmatism är att använda all den kunskap och reflektion som kommit fram på båda hållen var sig nu i ett gemensamt sätt att se på hur kognitiva processer tar form i situationer som kräver ställningstagande och handling.
En central fråga
Problemet för kognitiv pragmatism är att förstå vad en uppfattning är i den mening som man lägger in i begreppet representation.
Representerar våra uppfattningar verkligheten och i så fall på vilket sätt? Kan man lägga in avsikts- och handlingsaspekter i den typ av informationsbearbetning som åstadkoms i datorer? Vilken roll spelar kroppsliga rörelser vid förvärv av ny erfarenhet eller kunskap?
Likartad term med annan betydelse: kognitiv pragmatik.
Relaterade sökord: embeddedness, embodiment, pragmatism, praktikalism,
["filosofi","kognitionsvetenskap","kognitiv pragmatik","embeddedness","embodiment","praktikalism","artificiell intelligens","kognitionsforskning","psykologi","kognition","pragmatism","kognitivism","representation"]
Om Psykologiguiden