Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kognitiva revolutionen":

• kognitiva revolutionen

  cognitive revolution [ˈkɒɡnətɪv ˌrevəˈluːʃn]

  Bakgrund
  

  En skarp förändring i framför allt USA-dominerad behavioristisk psykologi till en psykologi och psykoterapi som fäste vikt vid hur människor generellt och individuellt i sitt tänkande bearbetar intryck som de får i situationer och händelseförlopp där de är med.

  Enligt den på 1950- och 1960-talen dominerande behavioristiska psykologin (som den företräddes av B. F. Skinner) kan man förutsäga och kontrollera djurs beteende enbart genom att kartlägga deras iakttagbara, yttre beteende och därefter manipulera omvärldsfaktorer så att vissa beteenden förstärks och därför upprepas allt oftare när vissa ledtrådar föreligger (diskriminativa stimuli), medan andra beteenden försvagas genom utsläckning.

  Från mitten av 1950-talet kom en öppen revolt mot denna inriktning på ren beteendeanalys.

  Information i stället för stimuli och responser
  

  Man upptäckte att datorer lika bra eller bättre än människor kan lösa invecklade problem, detta tack vare i maskinerna inbyggda program som bearbetar den information som man matar in i dem. Utan kunskap om dessa program kan man inte förutsäga och kontrollera datorernas beteende.

  Flera språkforskare höll med Noam Chomsky om att språkliga mönster inte kan läras om det inte finns speciella förutsättningar i människors hjärnor i form av medfödda språkliga mönster.

  George A. Miller, psykologiprofessor vid Harvard, upptäckte att det finns en i människors hjärna inbyggd begränsning att hantera information som gör att man inte kan hålla mer än mellan 5 och 7 enheter i minnet omedelbart efter att man sett dem eller hört dem nämnas.

  Jean Piaget, schweizaren som sedan 1930-talet utforskat utvecklingen av barns och ungdomars tänkande blev plötsligt läst och tillämpad i amerikansk psykologi och pedagogik.

  Från beteendeterapi till kognitiv psykoterapi
  

  I protest mot beteendeterapi och psykoanalys utformade Albert Ellis, Aaron Beck, Donald Meichenbaum, George Kelly med flera olika former av kognitiv psykoterapi. De utgick från hur människor föreställer omvärlden och sig själva och hur detta inverkar på deras psykiska välbefinnande och personliga fungerande.
  

  Revolution eller inte?
  

  Att det var fråga om en "revolution" framgår av sådana incidenter som att redaktionen för The Journal for Applied Behavior Analysis på 1970-talet vägrade ta in artiklar där ordet "kognitiv" förekom. Meichenbaum fick från 1975 inte skriva i föreningens nyhetsbrev. Tillsammans med bland andra Aaron Beck grundade han då en förening för Cognitive Therapy and Research.
  

  Ingenting av detta var egentligen något nytt i psykologins historia. Tvärtom hade psykologin redan från början varit inriktad på hur människor uppfattar och tänker. Intelligensforskning hade tagit stor plats och gestaltpsykologin hade varit en stark företrädare (dock främst i Europa) för kognitivt inriktad psykologi.

  Det blev en revolt och en revolution genom att teorier om hur vi människor bearbetar information kan ha avgörande betydelse för vårt sätt att agera och reagera i olika situationer, något som helt förnekades av behaviorister som B. F. Skinner (1904-1990). De medgav att det som sker i kognitionen visserligen finns där och kan iakttagas av var och en hos sig själv men att det helt saknar betydelse för vilka beteenden som formas i vårt dagliga liv.

  Det finns  forskare som ifrågasätter att den kognitiva revolutionen var en verklig revolution. Dess företrädare var enligt deras mening lika fast i föreställningen att människan är en maskin som behavioristerna genom att de föreställde sig människors kognition som program i en hjärna som de såg som en dator.

  En andra kognitiv revolution
  

  Samtidigt med den kognitiva revolutionen uppstod en annan proteströrelse som också fick betydelse för behaviorismens och den dåvarande beteendeterapins tillbakagång: den humanistiska psykologin. Den ledde över i vad den brittiske filosofen och psykologen Rom Harré kallade "den andra kognitiva revolutionen" (eng: the second cognitive revolution) i form av diskursiv psykologi och narrativ teori.
  

  Relaterade sökord: Aaron Beck, diskursiv psykologi, djupstruktur, kognitiv beteendeterapi, kognitionsforskning, kognitionspsykologi, kognitiv dissonans, kognitivism.

  ["behavioristiska","behavioristisk","behaviorister","B. F. Skinner","beteendeanalys","beteendeterapi","psykoanalys","narrativ teori","kognitionen","stimuli","responser","djupstruktur","kognitiv psykoterapi","bearbetar den information>>informationsbearbetning","intelligensforskning","kognitiv dissonans","gestaltpsykologin","humanistiska psykologin","Jean Piaget","Albert Ellis","kognitivism","Aaron Beck","Donald Meichenbaum","George Kelly","diskriminativa stimuli","utsläckning","George A. Miller","Noam Chomsky","diskursiv psykologi","ledtrådar","kognitiv beteendeterapi","kognitionsforskning","psykoterapi","kognitionspsykologi",""]