Allmän teori om mänskligt psyke
Kognitiv teori, kognitivt synsätt, den kognitivistiska ansatsen (det kognitivistiska angreppssättet, eng: the cognitivistic approach) har som utgångspunkt att forskning om människans sätt att bearbeta information leder till förståelse av alla aspekter av själslivet, inklusive känsloliv och motivation.
Analys av mänskligt beteende sker i termer av djurs och människors sätt att inhämta, bearbeta och använda information.
Man utgår inom kognitivistisk teoribildning från att kognition kan studeras och simuleras i form av ett matematiskt eller logiskt symbolspråk: symbolmanipulation.
Människan ses som en varelse som handlar rationellt på grundval av sin kunskap och logiska hantering av symbolsystem av olika slag, bl a språket.
Från slutet av 1900-talet har kognitivismen som teori kommit att ifrågasättas av många forskare och ersättas av vad som ofta kallas postkognitivism, en term som står för olika modifieringar av ovanstående grundtankar i den ursprungliga kognitivismen. Alternativa teorier eller modeller är konnektionism och embodied cognition.
Kognitivism i etiken
Ståndpunkt i etisk teori att moraliska omdömen om rätt och orätt, gott och ont osv egentligen är faktapåståenden och sålunda kan vara riktiga eller felaktiga, en ståndpunkt som står i motsats till nonkognitivism (emotivism, preskriptivism med flera), uppfattningen att moraliska omdömen är uttryck för känslor av gillande och ogillande eller till påståenden förklädda uppmaningar och föreskrifter.
Kognitivism i konstvetenskap
En inriktning i estetiken som består i att man använder begrepp och teorier i kognitiv psykologi och kognitionsforskning i allmänhet samt evolutionspsykologi för att förklara och förstå hur människor uppfattar, väljer och reagerar emotionellt på konst av olika slag.
Kognitivism i etologin
Det finns en specialitet inom etologin, kognitiv etologi (eng: cognitive ethology) som gäller forskning om hur djur uppfattar sin omvärld och hur olika sätt att uppfatta och tolka inverkar på deras beteende.
Relaterade sökord:
empirisk estetik, epifani, etik, embodied cognition, experimentell estetik, fysiskt symbolsystem, gestaltpsykologi, informationsestetik, kognition, kognitionsforskning, kognitivist, kognitiv psykologi, kognitiv känsloteori, kunskapsstyrning, symbolmanipulation, Uexküll.
Latin: cognitus {uttal: kågg´nittuss}, perfektparticip till cognoscere {uttal: kågnåss´kere} 'få veta', 'ha kunskap om' (av con- 'med' och gnoscere 'veta') + ordslutet -ivus som gör substantiv och verb till adjektiv. Det latinska ordet gnoscere 'lära känna', 'erfara' är samma ord som det svenska 'kunna' och det engelska know. Det skrevs vanligen noscere (liksom know i engelskan uttalas utan k-ljud).
["empirisk estetik","epifani","symbolmanipulation","embodied cognition","fysiskt symbolsystem","experimentell estetik","gestaltpsykologi","informationsestetik","fysiskt symbolsystem","evolutionspsykologi","kognitiv psykologi","kognitiv känsloteori","kognitiv beteendeterapi","kognitiv psykoterapi","kunskapsstyrning","emotivism","konnektionism","embodied cognition","kognitivist","estetiken","kognitionsforskning","kognition","Uexküll","kognitivist",""]
Om Psykologiguiden