1. Kollektivt självförtroende inför viss typ av uppgifter. Begreppet lanserades på 1970-talet och vidareutvecklades under 1980- och 1990-talen av den amerikanske psykologen Albert Bandura (1925-2021), professor vid Stanford University i Kalifornien. Hans definition:
Collective efficacy is a group's shared belief in its conjoint capability to organize and execute the courses of action required to produce given levels of attainment. (Kollektiv effektivitet/kollektiv förmåga är en grupps delade tilltro till sin samlade förmåga att organisera och genomföra de åtgärder som krävs för att åstadkomma avsedda resultat.)
Det var en parallell till begreppet 'självförmåga' i betydelsen 'upplevd självförmåga' (eng: perceived self-efficacy, self-efficacy belief), alltså ett kognitivt fenomen.
Bandura hade i sina studier av hur människor klarar olika typer av uppgifter upptäckt att tilltron till sig själv inför en viss uppgift har en avgörande betydelse för verklig självförmåga.
Han gjorde samtidigt observationer på grupper och arbetslag och fann att en gruppanda av tilltro till gruppens förmåga att klara de uppgifter som den ställs inför stärker den verkliga förmågan (kollektiv styrka, kollektiv kompetens, kollektiv intelligens) att hantera dem.
Senare mycket omfattande forskning har bekräftat Banduras teori. Vetenskapliga studier har gjorts i företag, skola och utbildning, försvarsmakten, sport och idrott, föreningar och andra sammanhang, till exempel i nätverk av olika slag. Samtliga ger starkt stöd för Banduras teori.
2. Termen 'kollektiv förmåga' används också i betydelsen 'kollektiv styrka', 'kollektiv kompetens', 'kollektiv intelligens' och liknande.
Relaterade sökord: agilt projektarbete, aktör-nätverksteori, arbetande grupp, Albert Bandura, egenmakt, gruppklimat, kollektiv intelligens, kollektiv styrka, mental träning, självförmåga.
Terminologi: Genom att uttryck som 'kollektiv förmåga' och 'kollektiv effektivitet' (eng: collective efficacy)
som sådana inte anger att det är fråga om något självupplevt,
subjektivt, har termen också fått betydelsen verklig kollektiv styrka,
verklig kollektiv förmåga enligt betydelse 2 ovan.
Etymologi:
Latin: colligere {uttal: kålligg´ere} samla, plocka samman. Ett kollektiv är en helhet som är "hopplockad" av flera individer.
Latin: efficax {uttal: eff´ikax} 'verksam' i betydelsen att ha inverkan; av efficere {uttal: effick´ere} 'frambringa', 'åstadkomma'; av ex- 'ut' i betydelsen 'utförligt' eller 'rätt' + facere {uttal: fack´ere} 'göra'.
["agilt projektarbete","aktör-nätverksteori","arbetande grupp","Albert Bandura","kognitivt","kollektiv styrka","Termen","forskning","teori","studier","egenmakt","gruppklimat","kollektiv intelligens","kollektiv styrka","mental träning","självförmåga","subjektivt","nätverk"]
Om Psykologiguiden