1. Begrepp hos den franske sociologen Émile Durkheim (1858-1917) för det faktum att det finns sedvänjor, uppfattningar, sätt att se på saker och ting, regler av olika slag osv, gemensamma för individerna i en grupp eller befolkning men oberoende av varje enskild persons medvetande. Begreppet används fortfarande i denna betydelse när man vill betona att det finns värderingar, föreställningar och attityder som många människor har del i.
I denna betydelse används termen om hela psyket, således både om det kollektivt omedvetna och kollektivt medvetna. Se kollektivpsyke.
2. Begrepp hos den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) i betydelsen allmänt förekommande normer, värderingar, åsikter, livsstilar med mera som kan överväldiga den enskilde till sådant grad att allt det individuella blockeras och förblir outvecklat. Han kallar en sådan person kollektivmänniska (tyska: Kollektivmensch, Kollektiv-Mensch).
Självförverkligande sker enligt honom i form av individuation.
I denna betydelse ingår föreställningen om ett motsatsförhållande mellan kollektivt medvetande (tyska: kollektives Bewusstsein och kollektivt omedvetet (tyska: kollektives Unbewusstes), vilket inte är fallet i betydelse 1.
3. Kollektivt samvete (eng: collective conscience): gemensam upplevelse av rätt och fel, skuld och dygd.
Relaterade sökord: arketyp, kollektiv föreställning, kollektiv intelligens, kollektiv medvetenhet, kollektivt minne, kollektivpsyke, kollektivt omedvetna, noosfär.
["Émile Durkheim","kollektivt minne","kollektiv föreställning","kollektivt omedvetna","kollektiv medvetenhet","arketyp","noosfär","Självförverkligande","kollektivpsyke","individuation","kollektiv intelligens","normer","värderingar","livsstilar"]
Om Psykologiguiden