Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kollektivt omedvetna":

• kollektivt omedvetna

  collective unconscious [kəˈlɛktɪv ˌʌnˈkɒnʃəs], collective unconsciousness

  1. Begrepp infört 1916 av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) för att beteckna de sidor av psyket som är gemensamma för hela människosläktet i allas psykiska konstitution (på ett omedvetet plan), liksom vi har fysiska egenskaper gemensamma med alla andra människor.

  Jung använde vid ett par tillfällen termen suprapersonell (överpersonlig, överindividuell) om det kollektivt omedvetna. Det förklaras av att det kan uppfattas som ett sätt att tänka, känna och värdera som finns oberoende av oss människor som individer och inte bara som en kraft i våra olika individuella omedvetna delar av själslivet.

  Han kallade det kollektivt omedvetna också för de dödas rike och var under en period intresserad av att på övernaturlig väg upprätta kontakt med denna överpersonliga värld.

  Jung kom på idén om det kollektivt omedvetna i en dröm som han hade 1909. Han drömde att han gick in i ett medeltida hus där det fanns många rum, korridorer och trappor som ledde såväl upp som ner. Han gick ner i ett valv och därefter ner i en källare och trodde att han kommit ner i byggnadens lägsta våning.
  

  Plötsligt upptäckte han ett fyrkantigt hål i golvet och tog sig ner i det med en oljelampa i handen. Där nere kom han in i ett antikt rum, kanske från romartiden. Där fanns det också ett hål i golvet så att han kunde se ner i ett rum som var fyllt av förhistorisk keramik, skelettdelar och dödskallar. Han upplevde att han gjort en stor upptäckt. Därefter vaknade han.
  

  Efteråt upplevde han drömmen som allmän, neutral, inte personlig. Han drog då den slutsatsen att han upptäckt en värld som är överpersonlig, en värld som vi har del i som människor (fylogenetiskt) och inte individuellt (ontogenetiskt).
  

  Att Jung tolkade sin dröm som han gjorde kan ha berott på att han redan var intresserad av en fylogenetisk psykologi som en motsvarighet till på den tiden aktuell forskning om de kroppsliga organens olika utformning under olika stadier i en arts utveckling (enligt rekapitulationsteorin).

  Med denna dröm hade Jung inte endast fått idén till en egen teori om det kollektivt omedvetna. Han hade också kommit på en terapeutisk metod, som han kallade "aktiv imagination" (tyska: aktive Imagination, imaginative Gestaltung, eng: active imagination) som består i att låta det egna fantiserandet löpa fritt i myternas, sagornas och de religiösa riternas och symbolernas värld.

  2. I romantikens filosofi och i nutida science fiction ett medvetande som finns oberoende av individer men som kan aktiveras hos varje enskild människa som något icke-medvetet som påverkar medvetna tankar, känslor, beslut och handlingar. En författare kan vara uppenbart påverkad icke-medvetna trender i rådande tidsanda utan att själv vara medveten om det.

  Sådana trender kan vara bortträngda föreställningar och böjelser, till exempel tankar, motiv och handlingar i en demokrati som på ett omedvetet sätt tar sig uttryck i totalitära och auktoritära sätt att tänka och fatta beslut.
  

  Relaterade sökord: arketyp, fylogenes, holografi som metafor, imaginativ metod, Jung, kollektivt medvetande, omedvetet, symboldrama, synkronicitet, transpersonell.
  

  På tyska: kollektives Unbewusstes.

  ["Carl Gustav Jung","Jung","psykiatern","rekapitulationsteori","omedvetna","överindividuell","bortträngda","imaginativ metod","psyket","arketyp","kollektiv intelligens","kollektivt medvetande","symboldrama","omedvetet","synkronicitet","transpersonell","holografi som metafor","fylogenetiskt","ontogenetiskt","fylogenes","överpersonlig","rekapitulationsteorin"]