Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kommunikation":

• kommunikation

  communication [kəˌmju:nɪˈkeɪʃən]

  Två huvudbetydelser

  Kommunikation är ett ord som används om två vitt skilda fenomen:

  1. Förflyttning med något medel (ett "kommunikationsmedel") eller i plural en grupp av färdmedel ("kommunikationerna över sundet").
  2. Överföring eller utväxling av meningsinnehåll antingen direkt eller kodat sådant i form av språk, signaler eller elektroniska data. På engelska kan ordet användas även i plural om meddelanden och informationer, olika sätt att och uttrycka känslor och behov.

  I detta lexikon behandlas ordet i sin andra betydelse.

  Information och kommunikation

  Orden information och kommunikation används ofta om varandra utan tydlig skillnad i betydelse eller i fråga om vilka fenomen som man vill beteckna med vart och ett av dem.

  Det vanliga är att ordet information används om a) innehållet i det som kommuniceras eller b) det i en apparat (eller hjärna) som styr ("ger besked om") en process eller ett händelseförlopp. Mer om detta finns under sökordet information.

  Ordet kommunikation används både om a) meddelanden (information av olika slag) som sänds ut (till exempel i form av masskommunikation) och b) utbyte och utväxling av information och reaktioner.

  Envägskommunikation och tvåvägskommunikation

  För tydlighetens skull används ibland ordet "envägskommunikation" (eng: one-way communication) när man vill betona att det är en kommunikation som bara går i ena riktningen (alltså bara information).

  Själva ordet "envägskommunikation" kom till under åren kring 1970 då det allmänt ställdes krav på ömsesidighet och medbestämmande. Det hade därigenom ett pejorativt (anklagande, nedvärderande) syfte, och var något man kunde använda för att slå ner på auktoritära tendenser i alla möjliga sammanhang, till exempel i kyrkliga sammanhang, på arbetsplatser och i skola och högskola. Kravet på tvåvägskommunikation ledde till att man på olika områden (skola, förskola, fortbildning och kyrklig verksamhet) sökte tillämpa det som brasilianaren Paulo Freire (1921-1997) kallade dialogpedagogik.

  Vid tvåvägskommunikation sker en bearbetning, modifiering och utveckling av kunskaper, insikter, färdigheter, känsloreaktioner, attityder och värderingar genom så kallad feedback.

  Kommunikativ kompetens

  I och med utvecklingen av telefoni, telegraf, den ökade spridningen av tidningar och böcker, radions och televisionens tillkomst, datorernas och internets utveckling och så vidare ökade intresset för kommunikation. Eftersom många fick känslan av att vi börjat leva i ett kommunikationssamhälle blev det en fråga av yttersta vikt hur bra vi är på att kommunicera.

  Med digitaliseringen på 2010- och 2020-talen blir det allt viktigare för alla att bemästra effektiva kommunikationsfärdigheter (eng: communication skills) vid användningen av mobiler och datorer.
  

  Det gäller flera centrala områden som

  • attityd- och åsiktspåverkan med reklam och propaganda,
  • pedagogiken i skola, utbildning och arbetsliv,
  • lagring och överföring av data i alla branscher,
  • samverkan i olika konstellationer som team, familj, företag, föreningar och så vidare,
  • coaching och rådgivning.

  Kommunikatör (eng: communications specialist): Utförlig förklaring med synonyma uttryck finns i artiklarna i detta lexikon om PR och public affairs.

  Internkommunikation (eng: internal communication): Kommunikation mellan olika avdelningar, nivåer och medarbetare inom en verksamhet eller större organisation.

  Kommunikationsflöde (eng: communications flow): Överföring av en stor mängd information från en dator till en annan, till exempel mellan två bankers datasystem.
  

  Relaterade sökord: datormedierad kommunikation, ChatGPT, informationssamhälle, kognitiv terapi, kommunikationsmodell, kommunikationsmönster, kommunikationspsykologi, kommunikativt handlande, metakommunikation, PR, public affairs, retorik, strategisk kommunikation, tvåstegsteori.

  Etymologi:

  Latin: communicatio {uttal: kåmmunnika´tiå} bildat på ordet communis {uttal: kåmmunn´iss)} 'gemensam'. Verbformen 'kommunicera' kommer av latinets communicare {uttal: kåmmunnika´re} med grundbetydelsen 'göra gemensamt' eller 'ha gemensamt', även 'meddela sig med någon'. Grundbetydelsen 'dela med sig' finns på svenska i ordet 'gemensam', på tyska i gemeinsam, och har ett annat ursprung än det svenska ordet 'mena'.

  ["masskommunikation","massmedieforskning","coaching","metakommunikation","psykoterapi","pedagogiken","PR","public affairs","ChatGPT","feedback","team","informationssamhälle","kognitiv terapi","kommunikationsmodell","kommunikativt handlande","kommunikationsmönster","kommunikationspsykologi","tvåstegsteori","information","retorik","kommunikationssamhälle","strategisk kommunikation","attityd"]