1. Den konativa aspekten av personligheten gäller behov, motiv och strävanden (till skillnad från den kognitiva och affektiva).
När man använder uttryck som viljeliv, motivation, emotion och konation formulerar man sig inom ett tankemönster, en tankefigur, som hör hemma i den så kallade förmögenhetspsykologin (eng: faculty psychology) från 1800- och 1900-talen då många psykologer föreställde sig att människans själsliv är sammansatt av ett antal separata och separat fungerande själsförmögenheter som minne, kunskapsliv, känlsloliv, viljeliv med flera.
Från slutet av 1900-talet är det ett annat tankemönster som är det vanliga: att psykiska fenomen och processer är komplexa och att det därför leder tankarna mer åt rätt håll om man talar om kognitiva, konativa och emotionella aspekter av dem. Dessa har sedan en mängd delaspekter som exempelvis de konativa i form av behov, drift, längtan, önskan, beslut, kontroll, tveksamhet, velighet, avvaktan med flera.
2. I en del sammanhang används termen 'konation' om extra stark inriktning på att göra något, en sorts förstärkt motivation, som gör det möjligt att sträva på lång sikt och att övervinna alla typer av motstånd.
3. I den filosofi som framställdes av den holländske filosofen Baruch Spinoza (1631-1677) används termen conatus {uttal: kånna´tuss) som den allmänna drivkraft som finns i allt existerande att vara bestående, att finnas till och att fortsätta att finnas.
Många har sett likheter mellan begreppet conatus hos Spinoza och begreppet libido {uttal: libbi´do} hos Sigmund Freud (1856-1939).
Relaterade sökord: affekt, emotion, kognition, motivation, motivationell, resiliens.
Adjektiv: konativ (eng: conative [ˈkəʊn.ə.tɪv], conational [kəʊˈneɪʃənəl]).
Etymologi:
Latin: conatus {uttal: kånna´tus} "drift", "strävan", "avsikt", "bemödande".
["affektiva","affekt","emotion","kognition","motivationell","tankemönster","motivation","minne","kognitiva","emotionella","själsförmögenheter","resiliens","libido","Sigmund Freud","Baruch Spinoza","känsloliv","kunskapsliv","viljeliv",""]
Om Psykologiguiden