Skillnaden mellan konkret attityd och abstrakt attityd uppmärksammades i Tyskland under första världskriget av psykologen Adhémar Gelb och neurologen Kurt Goldstein.
I en bok med titeln Psychologische Analysen hirnpathologischer Fälle, utgiven i Leipzig 1920, beskrev de ett antal patienter som genom hjärnskador (erhållna i kriget) inte längre kunde uppfatta saker och ting på ett abstraherande sätt.
Vad de kunde visa med sina psykologiska analyser var att de personer som hade skador i pannloben inte längre kunde fungera abstraherande. De var fixerade vid det konkreta hos varje föremål, människa, situation och händelse och kunde inte gruppera föremål i kategorier (till exempel inte sortera föremålen i ett arbetsrum i stolar, bord, bänkar, tavlor, apparater och så vidare).
De båda forskarna blev övertygade om att det finns två grundläggande sätt att uppfatta och föreställa sig.
De använde ordet Haltung (hållning) om psykets sätt att antingen gruppera, kategorisera, schematisera, göra modeller, skilja på fakta och värderingar, på egen och andras uppfattningar (abstrakte Haltung) eller att fastna i det enskilda och åskådliga (konkrete Haltung).
Senare, efter emigrationen till USA 1935, kom Goldstein fram till att man kan beskriva skillnaden som two modes of behavior som på ett övergripande sätt styr mänskligt beteende i dess helhet: det konkretiserande och det abstraherande.
Att översätta Haltung med attitude, vilket Goldstein själv gjorde i många sammanhang betraktade han som olycklig och vilseledande. Han omväxlade därför med andra termer som concrete and abstract behavior, abstract and concrete thinking.
Enligt ett holistiskt synsätt, som Goldstein företrädde, är de båda "hållningarna" inte fråga om isolerade funktioner eller förmågor utan om övergripande inriktningar i hjärnans och därmed psykets sätt att ta in och bearbeta intryck. Han betraktade dem som två nivåer av intellektuellt fungerande (two capacity levels of the total personality).
Normalfungerande människor intar en abstrakt eller en konkret attityd, kombinerar dem eller växlar mellan dem i sitt beteende. Mentalt hanterar de företeelser antingen på den konkreta nivån eller den abstrakta nivån eller båda i kombination eller växling.
På grundval av sin forskning utvecklade Kurt Goldstein tillsammans med psykologen Martin Scheerer de välkända Goldstein-Scheerer-testen, som fick stor användning i neuropsykologin.
Relaterade sökord: abstrakt attityd, attityd, Goldstein-Scheerer Tests of Abstract and Concrete Behavior, Phineas Gage, prefrontala cortex.
["holistisk","hjärnskador","pannloben","Kurt Goldstein","kategorisera","Goldstein-Scheerer Tests of Abstract and Concrete Behavior","neuropsykologin","abstrakt attityd","attityd","holistiskt","Phineas Gage","prefrontala cortex"]
Om Psykologiguiden