Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "konstruktivism, konstruktionism":

• konstruktivism, konstruktionism

  constructivism [kənˈstrʌktɪvɪzəm], constructivist theory, constructionism [kənˈstrʌktʃənɪzm], constructionist theory
  

  De båda ordformerna 'konstruktivism' och 'konstruktionism' används vanligen om varandra. Många forskare gör dock skillnad mellan dem och anger då också vad de lägger in i den ena och den andra formen av termen. Mer om detta finns under sökordet socialkonstruktivism.

  1. Kunskapsteoretisk grundsyn i 1980-talets psykologi enligt vilken alla observationer är teoriberoende (teorimättade), att grundläggande begrepp och hela teorier är "konstruktioner" och att man bör välja teori med ledning av vilka filosofiska och teoretiska argument som talar för den snarare än med ledning av empiriskt stöd.

  2. Teori framställd av George Alexander Kelly (1905-1967).
  

  3. Teori, företrädd av bland andra den polske läkaren, forskaren och vetenskapsteoretikern Ludwik Fleck (1896-1961), om att den verklighet vi lever i är en ständigt pågående konstruktion av inlärda och invanda tankemönster. Genom att uppfatta och tänka i dessa mönster är vi delaktiga i ett överindividuellt, kollektivt medvetande, ett tankekollektiv.
  

  Konstruktivism som en form av rationalism
  

  Enligt filosofiska teorier som idealismen och rationalismen är det vårt psyke som konstruerar verkligheten sådan vi upplever den, mest radikalt formulerat i den filosofi som framställdes av de tyska filosoferna Wilhelm Gottfried Leibniz och Immanuel Kant. Enligt Leibniz finns ingen annan verklighet än den som människor uppfattar, upplever och tänker, blott i olika grader av klarhet. Enligt Kant finns visserligen en objektiv verklighet, "tinget i sig", men eftersom vi inte har någon som helst aning om hur denna verklighet är beskaffad gäller att vår upplevda verklighet för oss människor är och förblir "verkligheten".
  

  Enligt Piagets teori, som dominerade på 1960- och 70-talen, lär sig barnet under uppväxten att hantera sin omvärld alltmer logiskt enligt universella principer om rangordning, konstans, konservation, kategorisering, motsägelsefrihet, kausalitet etc. 

  Enligt den socialkonstruktionism/socialkonstruktivism (eng: social constructionism/social constructivism), som på många håll fick stort genomslag under 1980- och 1990-talen, konstrueras våra begrepp i en social och kulturell miljö som gör att människor i olika samhällen, och i grupperingar inom ett samhälle, kan uppfatta ett och samma fenomen helt olika. Denna uppfattning föregreps av teorin om tankekollektiv, som framställdes redan på 1930-talet men då fick mindre uppmärksamhet än när liknande teorier blev allmänt spridda och diskuterade genom teorin om paradigm av Thomas Kuhn och socialkonstruktivismen.
  

  Begreppen och våra uppfattningar om alla sorters fenomen är enligt denna teori socialt konstruerade, och betydelserna hos olika begrepp invävda i varandra. Sådant som personlighet, intelligens, attityd, romantisk kärlek etc är ur denna synvinkel mer uppfinningar av människors fantasi än konstaterade fakta.

  Socialkonstruktivism och socialkonstruktionism (om skillnaden mellan dem se under sökordet socialkonstruktivism) har många rötter i europeiskt och amerikanskt tänkande. Ett ofta citerat arbete från 1960-talet är The social construction of reality av Peter Berger (1929-2017) och Thomas Luckmann (1927-2016).

  På 1990-talet var det främst Ken Gergen (Kenneth J. Gergen, f 1935) som åberopades som företrädare för socialkonstruktivism.

  Enligt en svagare form av socialkonstruktivism är det främst sociala fenomen och våra uppfattningar om dem som är socialt konstruerade. En utförlig redogörelse för socialkonstruktivismens grundtankar finns under sökordet Peter Berger.

  Konstruktivism i psykoterapin

  I socialkonstruktivistisk psykoterapi försöker terapeuterna hjälpa sina klienter att successivt utforma en personligt betonad verklighetsbild utan att ha ambitionen att nå fram till en sann verklighet. Mer om detta finns i artikeln om kognitiv terapi.

  Konstruktivism i pedagogiken

  Samma synsätt ligger till grund för den kulturpsykologiska forskning som åren kring 1990 fångade upp grundtankarna i den ryske psykologen Lev Vygotskijs (1896-1934) teori om den sociala miljöns och språkets avgörande betydelse för begreppsbildning, tanke- och minnesfunktioner inom en befolkning, den så kallade kulturhistoriska skolan eller kulturhistoriska teorin i sovjetisk psykologi.

  Sammanhanget, kontexten, betraktas som avgörande för hur kunskaper tar form, kombineras och uppfattas till sin innebörd. I pedagogiska sammanhang brukar man uttrycka detta i termer av kunskapens eller "kunskapandets" konstruktiva och kontextuella aspekter.

  För skola och utbildning blir konsekvensen att eleverna/studenterna/deltagarna själva bör utveckla egna mönster och teorier som ger sammanhang och mening åt de fakta som de lär sig. Vidare bör det finnas en strävan att eleverna ska förstå det sociala och historiska sammanhang i vilket aktuell kunskap tagit form, så att de kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.
  

  Mer information finns i artikeln i detta lexikon om adjektivformerna konstruktionistisk, konstruktivistisk.

  Relaterade sökord:
  

  Francis Bacon, fenomenologi, fiktionalism, filosofisk rådgivning, Foucault, Gergen, kategori (2), konstrukt,  konstruktvaliditet, perspektiv, pragmatism, radikal konstruktivism, relationism, sanning, Sapir-Whorf-hypotesen, sinnesillusion, situerad kognition, social konstruktion, socialkonstruktivism, social representation, von Uexküll.
  

  Terminologi: I många framställningar görs ingen skillnad mellan konstruktionism och konstruktivism.
  

  Etymologi: Termen kommer av det latinska ordet constructio {uttal: kånnstruck´tiå} 'sammanfogning', 'byggnad', 'konstruktion'; av construere {uttal: kånnstro´erre} 'stapla upp', 'bygga upp'; av con- 'samman' + struere {uttal: stro´erre} 'bygga', 'arrangera' (ursprungligen samma ord som i det svenska ordet 'strå').

  ["Piaget","psyke","fenomenologi","konstruktionistisk, konstruktivistisk","radikal konstruktivism","Peter Berger","konstruktioner","kollektivt medvetande","empiriskt","tankekollektiv","Ken Gergen","Berger","Francis Bacon","Immanuel Kant","kategorier","Wilhelm Gottfried Leibniz","psykoterapi","kognitiv terapi","filosofisk rådgivning","konservation","Lev Vygotskij","sanning","sovjetisk psykologi","marxistisk psykologi","kontexten","George Alexander Kelly","fiktionalism","Foucault","Gergen","kategori","konstruktvaliditet","pragmatism","radikal konstruktivism","idealismen","rationalismen","socialkonstruktivismen","socialkonstruktivism","Sapir-Whorf-hypotesen","idealismen","rationalismen","situerad kognition","perspektiv","social konstruktion","social representation","von Uexküll>>Uexküll","relationism","sinnesillusion","konstrukt"]