Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "kontingens":
kontingens
contingency [kənˈtɪndʒənsɪ]
I de flesta sammanhang används orden 'kontingens' och 'kontingent' (eng: contingency, contingent on) om ett samband som inte är logiskt självklart och som uppstår under givna förutsättningar och kan ändras genom växlingar i dessa.
Vatten kan frysa till is men kan också avdunsta och bilda dis eller moln, allt beroende på omständigheterna, främst temperaturen.
I logiken innebär det att ett kontingent påstående kan vara sant, nämligen om det beskriver vad som hänt under då givna förutsättningar men kan lika gärna vara falskt. Påståendet att "vattnet på sjön frös till is" är kontingent i den meningen att det kan vara sant eller falskt, beroende på omständigheterna.
Termerna 'kontingens' och 'kontingent' i psykologin
I psykologiska sammanhang används 'kontingens' och 'kontingent' om samband som kan uppstå men inte nödvändigtvis gör det. Att något händer kan vara beroende av omständigheter i situationen eller i ett händelseförlopp men kan inte anses vara en fråga om kausalitet i fysikens mening utom i den meningen att lärandet av ett nytt beteende är beroende av vissa omständighet, främst förstärkning.En enda omständighet orsaker inte ett beteende utan det är så mycket annat som är avgörande för om beteendet kommer eller inte kommer till stånd, till exempel aktuella motiv, behov, känslor, hämningar och så vidare.
Kontingens som ömsesidigt beroende
Formuleringen contingency between the infant’s and mother’s behaviours/behaviors innebär att det finns en ömsesidighet i spädbarnets och mammans beteenden, så att de reagerar på varandras minspel, hållning, röster, gester med mera: den enas uttryck är beroende av (eng: contingent on) den andras.
Förstärkningskontingenser
Termen 'kontingens' används också (och vanligen i psykologin) för att ange att sambanden (eng: the contingencies) mellan a. ett eller flera stimuli, b. ett eller flera beteenden som reaktion på stimuli och c. en eller flera konsekvenser av beteendet ifråga är förutsättningar för att beteendet ska upprepas (bli "inlärt") och fungera på följande sätt:
- När stimulus (visst föremål, viss person, viss signal osv) dyker upp,
- aktiveras ett beteende (en respons),
- som leder till viss för individen angelägen konsekvens.
Ett beteende har tagit form, enligt den amerikanske psykologen B. F. Skinner (1904-1990) tack vare att villkoren (kontingenserna) i fråga om sambanden mellan stimuli, responser och konsekvenser varit uppfyllda så att förstärkning av responserna kunnat ske.
Skinner kallade dessa samband för contingencies of reinforcement (förstärkningskontingenser), vilket han utreder närmare i [exturl:boken|https://www.google.com/search?client=firefox-b-d&q=http%3A%2F%2Fwww.bfskinner.org+%E2%80%BA+wp-content+%E2%80%BA+uploads+%E2%80%BA+2014%2F07+%E2%80%BA+CoR] med samma namn.
Ett genom förstärkning format beteende är a contingency-shaped behaviour (USA-stavning: (a contingency-shaped behavior) – ett kontingensformat beteende.
Så är det exempelvis i termen tretermskontingens (eng: three-term contingency). Ordet kontingens står här för hela sambandet av villkor (egentligen flera kontingenser) för att förstärkning av ett visst beteende ska ske: a. vägledande stimuli, som väcker b. en respons, c. som ger upphov till konsekvens av beteendet (som förstärkning av b).
Beteendekontingenser (br eng: behavioural contingencies, USA-stavning: behavioral contingencies): att ett visst beteende, en viss typ av respons, hör ihop med vissa stimuli och förstärkande konsekvenser.
I löpande engelskspråkig text används vanligen endast ordet contingencies om såväl behavioural contingencies (USA-stavning: behavioral contingencies) som contingencies of reinforcement (båda har samma betydelse).
Bakgrund i materialistisk filosofi och nutida fysikalism
I materialistisk filosofi och det sena 1900-talets fysikalism finns inte syften och avsikter, i Ernst Machs och B. F. Skinners form av positivism inte heller orsaker och verkningar, endast sådant som händer före (eng: antecedents) och sådant som med viss frekvens händer efteråt.
Rent teoretiskt enligt positivistisk filosofi är det då fråga om contingencies, sannolika beroendeförhållanden. Det ena görs mer eller mindre beroende av (eng: contingent upon) det andra i en sekvens av händelser som är betingade av (eng: contingent upon) men inte orsakade av rådande omständigheter.
De levande varelserna anses i detta perspektiv utveckla nya eller modifiera befintliga beteenden genom att vissa rörelser, som de utför, råkar få konsekvenser som ökar frekvens av och intensitet i beteendet ifråga.
Detta beteende sägs då med större eller mindre sannolikhet vara beroende av (eng: contingent upon) den effekt som de får, inte kausalt utan därför att de fått en funktion i förhållande till varandra. Funktionen hos levande varelser att utveckla nya egenskaper och beteenden bryter de kedjor av orsaker och verkningar som gäller i fysisk och kemisk verklighet.
En stor del av djurs och människors beteende är på det sättet konsekvensstyrt. Även nervprocesser som svarar för planering och tänkande är enligt denna form av positivism också mer eller mindre styrda av sina konsekvenser. Det som fungerar tenderar med viss grad av sannolikhet att upprepas, det som inte fungerar tenderar att upphöra (utsläckas).
Relaterade sökord: beteendeanalys, funktionsanalys, förklara och förstå, förstärkningskontingens, förstärkningsschema, kausalitet, kontingensteori, kontingent, task demands-kontingens, tretermskontingens, utsläckning.
Etymologi:
Orden 'kontingens' och 'kontingent' kommer av latinets contingere {uttal: kånntinn´ghere} som med objekt betyder 'röra', 'fatta', 'stöta till' och som intransitivt verb betyder 'hända', 'inträffa'; av con- {uttal: kånn} 'med' och tangere {uttal: tann´ghere} 'röra vid'. Det är något som har 'tillstött', som förklarar varför något annat händer.
["beteendeanalys","beteende","förklara och förstå","tretermskontingens","beteendet","beteende","responserna","stimulus","responser","stimuli","förstärkande","förstärkningen","förstärkningar","förstärkning","konsekvenser","Ernst Mach","B. F. Skinner","materialistisk","fysikalism","medvetande","utsläckning","utsläckas","förstärkningsschema","förstärkning","positivistisk","filosofi","perspektiv","positivism","funktionsanalys","funktion","respons","stimulus","förstärkningskontingenser","förstärkningskontingens","kontingensteori","beteenden","beteende","kontingent","kausalitet","task demands-kontingens"]- När stimulus (visst föremål, viss person, viss signal osv) dyker upp,