Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "korrektiv emotionell erfarenhet":

• korrektiv emotionell erfarenhet

  corrective emotional experience [kəˈrektɪv ɪˈməʊʃənl ɪkˈspɪəriəns].

  1. Ursprunglig betydelse: känsloupplevelse som innebär en korrigering, en positiv förändring, av sättet att reagera på vissa saker, personer eller situationer. Se nedan.

  2. Missförstådd betydelse: Adekvat känsloupplevelse eller adekvat känslomässig reaktion som följd av psykoterapi eller annan aktivitet som en person är med om.

  Det svenska ordet "erfarenhet" är i detta fall en missvisande översättning av det engelska ordet experience. I det här sammanhanget är det fråga om känslomässig reaktion, alltså mer en upplevelse än en erfarenhet. Mer om detta finns under sökordet experientiell.

  Ordformen "korrektiv" är ovanlig på svenska. Man förstår det engelskspråkiga uttrycket bättre om man läser corrective som "korrigerande".

  Franz Alexander (1891-1964) och Thomas French (1892-1974), båda verksamma vid det psykoanalytiska institutet i Chicago framhöll (i boken Psychoanalytic Therapy, 1946) den avgörande betydelsen av den känslomässiga i kontakten och relationen mellan terapeut och patient. Terapeuter ger sina patienter en "korrektiv emotionell erfarenhet" i betydelsen "korrigerande känsloupplevelse" genom att patienterna upplever en uppenbar skillnad i bemötande från terapeuternas sida i jämförelse med hur de har blivit bemötta tidigare i sina relationer och själva reagerat känslomässigt på till exempel föräldrar, lärare, chefer och andra i auktoritetsställning.

  Vad Alexander och French ville åstadkomma i sin form psykodynamisk terapi var en emotional reeducation, en lärprocess som förändrar känsloreaktionerna, ett lärande som sker i och med den annorlunda känslomässiga upplevelsen i terapisituationen, framkallad av öppenhet, tillit och förtroende. Den korrektiva emotionella upplevelsen är alltså ett medel i terapin, inte dess resultat. Resulatet är "korrekta", det vill säga adekvata, känslomässiga reaktioner i mötet med andra.

  En sådan annorlunda känsloupplevelse i förhållande till en person i auktoritetsställning (terapeuten, doktorn) skulle medföra att patienterna även rent intellektuellt skulle komma till insikt om vad det var som låg till grund för deras svårigheter i relationerna till andra människor. Fokusering skedde i denna version av korttidsterapi på de laddningar som terapeut och klient upplever i mötet med varandra, eller som det heter i existentialistisk psykoterapi av det här slaget: "möte", "här-och-nu", laddningar som uppstår genom att patienterna överför gamla mönster att relatera till exempelvis en tyrannisk far på terapeuten.

  Franz Alexanders och Thomas Frenchs teori och metod kom att avvika från den klassiska psykoanalysen enligt vilken det är psykoanalytikers tolkningar av analysanders (patienters, klienters) drömmar och fantasier som ska inverka förlösande på de känslomässiga konflikter och blockeringar som kommer till uttryck i dessa. Franz Alexander hade redan i tidigare forskning (1930) visat att det inte är tolkningarna som ger terapeutisk effekt och kunde då bygga på teorier om betydelsen av det känslomässiga i mötet mellan analytiker och analysand framställda av Sándor Ferenczi (1873-1933) och Otto Rank (1884-1939). Det är tack vare att patienterna får en ny (korrigerande, förändrande) emotionell upplevelse i mötet med sin psykoteraput som de börjar släppa fram konfliktfyllda barndomsupplevelser i sitt medvetande. Relationen till psykoterapeuten har då blivit sådan att blockeringarna, "motståndet", försvagas och bortträngda minnen frigörs.

  Relaterade sökord: gemensamma faktorer, relation eller teknik, terapeutisk allians.

  ["Otto Rank","Sándor Ferenczi","korttidsterapi","motstånd","psykoanalys","överföring","här-och-nu","existentialistisk psykoterapi","psykodynamisk","experience","experientiell","Franz Alexander","möte","gemensamma faktorer","terapeutisk allians","relation eller teknik"]