Icke-observerbart beteende: tankar, känslor, motiv och andra psykiska fenomen.
Begreppet kovert hör hemma i behaviorismen, där man från början bestämde sig för att endast göra yttre, registrerbart och helst mätbart beteende till föremål för vetenskapligt studium.
När man inom nybehaviorism tog hjälp av hypoteser om sådant som sker i djurs och människors informationsbearbetande inre, kallade man det beteendet för kovert, dolt.
Som en konsekvens infördes också begreppen kovert metod för betingning av tankar, motiv och känslor, kovert modellinlärning för lärande genom observation av andra som senare tar sig uttryck i öppet beteende och kovert sensibilisering (eng: covert sensitization) för ökad känslighet för vissa stimuli.
I radikal behaviorism som bygger på en annan form av positivism, den som företräddes av Ernst Mach (1838-1916), uppfattas tankar, motiv, attityder, känslor etc som vilka fakta som helst och kan bli föremål för experimentell beteendeanalys. Samtidigt poängteras att dessa fenomen inte är psykiska i den bemärkelsen att de skulle vara något annat än egenskaper hos nervaktivitet i djurs och människors hjärnor.
I nutida neurovetenskaplig och kognitionsvetenskaplig forskning används ofta i stället termer som internt och externt beteende, eftersom båda i den typen av forskning är både observerbara och föremål för experimentell forskning.
Motsats: overt beteende (eng: overt behaviour, USA-stavning: overt behavior).
Relaterade sökord: mentalism, nybehaviorism, operationalism, positivism, radikal behaviorism.
Ordformer: När ordet 'kovert' står som adverb (att ett beteende sker kovert) används den engelska adverbformen covertly.
["behaviorismen","sensibilisering","nybehaviorism","positivism","radikal behaviorism","mentalism","nybehaviorism","experimentell beteendeanalys","kognitionsvetenskaplig>>kognitionsvetenskap","operationalism","neurovetenskaplig","kognitionsvetenskap","beteende"]
Om Psykologiguiden