1. Förolämpning, skymf. Att angripa den personliga hedern hos någon, i ord eller handling, förödmjuka, skymfa, såra, vanhedra.
2. Förorättande. Att göra orätt mot någon, vilket i många fall är det samma som i betydelse 1: att förolämpa, förnärma, skymfa, förfördela.
3. Överträdelse. Underlåta att respektera lagar, bestämmelser eller föreskrifter.
Kränkning som förolämpning och skymfande
Kränkning kan vara antingen att man själv upplever sig kränkt eller att man kränker någon annan eller annat. Man kan själv ta heder och ära av någon och alternativt själv bli utsatt för detta.
Förolämpning består i att man ifrågasätts av andra i socialt samspel, som den person man är eller i fråga om de föreställningar, uppfattningar, politiska och religiösa övertygelser som man har eller ger uttryck för.
Att uppleva sig kränkt, ifrågasatt och förolämpad är en stark grundläggande känsla som de flesta människor reagerar spontant med. Känsloreaktioner som ilska, raseri, uppgivenhet, skam och beklämning är nära kopplade till kränkningar som människor utsätts för.
Kränkande tlllmäle (eng: insulting epithet [ɪnˈsʌltɪŋ ˈepɪθet], derogatory epithet [dɪˈrɒɡətri ˈepɪθet, USA-uttal: dɪˈrɑːɡətɔːri ˈepɪθet]): Något man säger som avses kränka någon och upplevs som kränkande.
Relaterade sökord: compassionfokuserad terapi, förminskande, grundaffekt, härskarteknik, narcissistisk kränkning, skam.
Etymologi: 'Kränka' är en verbform av ordet 'krank' som i äldre svenska använts i betydelser som 'skral', 'dålig', 'ond'.
["integritet","kognitiv beteendeterapi","autonomi","ilska","raseri","aggressivitet","grundaffekt","förminskande","narcissistisk kränkning","compassionfokuserad terapi","grundläggande känsla","skam","härskarteknik"]