Grekiska: κριτικός {uttal: kritikåss´} 'omdömesgill'; κρίνειν 'särskilja', 'ordna', 'undersöka', 'bedöma', 'kritisera' + θεωρία {uttal: teåri´a} 'betraktande', 'åsyn', 'vetenskaplig studie', 'teori'; θέα {uttal: te´a} 'syn', 'anblick', 'utsikt' + ὁρᾶν {uttal: hårra´n} 'se', 'erfara', 'bevittna'.
1. Term med ursprung i filosofi och sociologi som används om olika riktningar och metoder som tar till sin uppgift att granska gränserna för mänsklig kunskap, förklara uppkomsten av fördomar och ideologier, avslöja de politiska och ekonomiska intressen som ligger till grund för föreställningar, värderingar, attityder som gör sig gällande i olika sociala och kulturella sammanhang och så vidare. Det kan gälla kön, ålder och social ställning, rättigheter och skyldigheter.
2. Litteraturkritik. Denna har till uppgift att på olika sätt och från olika synvinklar belysa litterära verk, deras form, innehåll, syfte och så vidare.
Relaterade sökord: avtäckning, emancipation, Frankfurtskolan, Habermas, konstruktionism, kritisk psykologi, kritisk rationalism, kunskapssociologi, Mannheim, medvetandegörande, normkritisk, strukturalism, uttalad teori.
["Frankfurtskolan","Habermas","kritisk rationalism","Mannheim","filosofi","sociologi","normkritisk","avtäckning","konstruktionism","medvetandegörande","emancipation","konstruktionism","strukturalism","uttalad teori","kritisk psykologi","kunskapssociologi"]
Om Psykologiguiden