mind-body problem, body-mind problem, body-mind relationship, mind-body relationship, mind/body connection, mind-body connection
Frågan om kroppsligt och psykiskt är olika typer av verklighet eller om det ena är en yttring av det andra.
Man kan till exempel i nutida texter om psykoterapi och neuropsykologi se följande formulering:
"Psykoterapi har påvisade effekter på dopaminnivåer i hjärnan genom påverkan av dopaminreceptorerna. Det hjälper oss att förstå hur psykologiska och biologiska faktorer samverkar vid behandling av psykiska problem."
Man ser i denna formulering hur den som skrivit den använder tankemönstret kropp/själ som om det rör sig om skilda faktorer i två typer av verkligheter, där förändringar i den ena kan vara orsak till förändringar i den andra.
Så är det i dualistisk eller transpersonell psykologi, att man anser att något i den psykiska verkligheten påverkar och reglerar kroppsliga processer och styr beteenden.
I biologisk psykologi utgår man i stället från att förändringar i beteendet och i sätt att tänka och känna är yttringar av vad som försiggår i hjärnans biokemi och elektriska aktivitet.
Tankar, känslor och motiv (och det som vi kallar medvetandet) är i biologiskt perspektiv insidesupplevelser av biokemiska och elektriska processer i hjärnans olika områden.
Nutida neurovetenskaplig forskning visar otvetydigt att såväl medveten som icke-medveten aktivitet är individens sätt att uppleva hjärnfysiologiska processer. Det har därför blivit det mest vanliga sättet från slutet av 1900-talet att se på det som vi kallar 'medvetandet' eller 'det psykiska'.
Relaterade sökord: behaviorism, bindningsproblemet, dualism, fenomenellt medvetande, hjärna till hjärna-koppling, materialism, mentalism, mindbody, mind-body-medicin, mind-body syndrome, mindplayer, neuropsykologi, nondualism, parapsykologi, psykosomatik, psykosomatisk modell, somatopsykisk, spöket i maskinen.
Terminologi och ordbruk:
Ordet 'själ' används både om psyke och om något i människan som man föreställer sig som odödligt. I denna senare betydelse har det med det andliga hos människan att göra.
Ord som 'psyke' och 'psykiskt' används dels i betydelsen något själsligt, icke-kroppsligt, som samspelar med och styr det kroppsliga, dels i betydelsen medvetande som en yttring av aktivitet i hjärnan.
Ordet mind används i nutida psykiatri både i engelsk och svensk text i betydelsen sinne som en aspekt av processer i hjärnan, alltså utan bibetydelse av själ eller psyke.
["fenomenellt medvetande","medvetandet","psykoterapi","psykiatri","Psykoterapi","dopaminnivåer>>dopamin","neurovetenskaplig","Tankar","känslor","motiv","psykiska","bindningsproblemet","materialism","medvetande","andliga","beteenden","beteendet","parapsykologi","neuropsykologi","psykosomatisk modell","psykosomatik","transpersonell psykologi","somatopsykisk","biologisk psykologi","hjärna till hjärna-koppling","perspektiv","nondualism","mind-body syndrome","mind-body-medicin","behaviorism","dualistisk","mindplayer","mentalism","dualism","spöket i maskinen","tänka","känna","mindbody"]
Om Psykologiguiden