1. Grundad i kunskap, motiverad av vad man vet om det som man ska ta ställning till, göra någonting åt eller vara verksam i.
Åtgärdsprogram och metoder är kunskapsbaserade när de utformas på grundval av vad man genom erfarenhet eller forskning vet om den verklighet som de är avsedda för. De blir dessutom evidensbaserade när man med vetenskaplig metod eller systematiskt framtagen kunskap utvärderat om de fungerar som det är tänkt.
2. Om ett dataprogram där det i systemet ingår en digital kunskapsbas. Se nedan.
3. Grundad i kunskap i stället för i tradition, maktförhållanden eller slentrian. Med bakgrund i den engelska och franska upplysningen på 1600- och 1700-talen dominerar idéer och strävanden i vår tid att göra människor benägna att använda tillgänglig erfarenhet och vetenskaplig kunskap för utveckling av samhällsfunktioner, kultur, medicin och teknik.
Kunskapsbaserad styrning: Ett uttryck i en statlig statlig utredning ([exturl:SOU 2020:36|https://www.regeringen.se/49e639/contentassets/6c5bedcb7c0e40bfbd840d6c0b9fec2e/sou-2020_36_webb.pdf], sidan 24) med innebörden att statliga myndigheter samt regionala och kommunala organ som har ansvar för hälso- och sjukvården ska tillse att läkare och annan personal i vård och omsorg har tillgång till och använder adekvata kunskaper och metoder i det dagliga arbetet. De använder då den kryptiska formuleringen "styra med kunskap" (= utöva verksamheten som myndighet genom att tillse att sådana metoder används som har bevisad effekt).
Kunskapsbaserad vård: I samma betänkande används uttrycket kunskapsbaserad vård om behandling, vård och andra åtgärder i vård och omsorg som utformas i enlighet med legitimerad personals (läkares, sjuksköterskors, fysioterapeuters, psykologers och så vidare) bedömning och patienters eller närståendes preferenser med beaktande av aktuell kunskap om olika åtgärders tillämplighet i situationen.
Kunskapsbaserad vård är i denna betydelse lika med evidensbaserad praktik och därmed inte kunskapsbaserad utan bedömningsbaserad – i samverkan mellan personal och patienter och deras närstående. I begreppet 'kunskapsbaserad vård' ingår då så mycket annat som utgör evidens för vilka åtgärder som är motiverade i vård och behandling än vetenskapliga forskningsresultat.
Kunskapsbaserad praktik: Arbete inom till exempel socialtjänsten som bygger på vetenskaplig forskning om vilka metoder som fungerar och vilka som inte har någon inverkan. Detta begrepp har ett snävare omfång än 'kunskapsbaserad vård', en skillnad som dock är svår att upprätthålla.
Kunskapsbaserat system, KBS (eng: knowledge-based system, KBS): Dataprogram försett med ett system som hämtar information från en i datorn inlagd databas, DB (eng: data base, DB), en så kallad kunskapsbas, KB (eng: knowledge base, KB).
Ett så kallat kunskapsbaserat system kan fungera som ett expertsystem och därmed som ett beslutsstödssystem. Ett sådant kommer fram till rekommendationer om viss åtgärd.
Relaterade sökord: artificiell intelligens, evidensbaserad, kunskapsekonomi, kunskapssamhälle, kunskapsstyrning, målrationalitet, romantik, Max Weber.
["evidensbaserade","systematiskt framtagen kunskap","beslutsstödssystem","artificiell intelligens","kunskapssamhälle","kunskapsstyrning","målrationalitet","kunskapsekonomi","evidensbaserad praktik","evidensbaserad","evidens","romantik","Max Weber","kunskapsbas"]