Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "kvalitativ forskning":

• kvalitativ forskning

  qualitative research [ˈkwɒlɪtətɪv rɪˈsɜːtʃ eller ˈriːsɜːtʃ], USA-uttal: [ˈkwɔləˌteɪtɪv eller ˈkwɑləˌteɪtɪv rɪˈsɜːtʃ eller ˈriːsɜːtʃ], qualitative inquiry [ˈkwɒlɪtətɪv ɪnˈkwaɪəri],
  

  [USA-uttal: ˈkwɔləˌteɪtɪv eller ˈkwɑləˌteɪtɪv ˈɪnkwəri] [eller ɪnˈkwaɪri eller ˈɪnˌkwaɪri]

  Man kan skilja mellan tre typer av kvalitativ forskning:
  

  1. sådan som gäller avgränsning av olika fenomen och uppdelning av dem på grupper och typer (på nominalskalenivå),
     
  2. sådan som gäller rangordningar eller bygger på sådana (på ordinalskalenivå)
     
  3. sådan som tar form av beskrivningar, karakteriseringar och tolkningar och som inte använder sig av någon mätskala alls, vare sig nominal- eller ordinalskala.

  Ordet kvalitativ används här ovan i tre olika betydelser.
  

  • En uppdelning på kategorier och typer, till exempel i femfaktormodellen, är kvalitativ i den meningen att en viss egenskap (till exempel samvetsgrannhet) inte är så många skalsteg bättre eller sämre än en annan av de fem egenskaperna i modellen. Kvalitet är här lika med sort, slag.
  • När man rangordnar finns ett inslag av kvantitativ inriktning på det sättet att det rör sig om mer eller mindre av något. Men eftersom man inte rangordnar med hjälp av en mätskala är det fråga om olika typer av fenomen fast bedömda som mer eller mindre, sämre eller bättre i något avseende. Det är deras kvalitet som avgör var de placeras i rankingen.
  • Hermeneutisk, fenomenologisk, idiografisk och biografisk forskning samt fallstudier hör till undergrupp 3 av kvalitativ forskning. Här är man inte ute efter att sortera som i betydelse 1 eller att rangordna som i betydelse 2 utan söker i stället beskriva och tolka ett fenomens, en persons, en händelses eller situations egenart. I många fall är man ute efter den mening och innebörd som fenomenet har för dem som kommer i kontakt med det eller har en relation till det. När det gäller personer, grupper och kulturer söker man få en uppfattning om och ge en tolkning av hur de uppfattar sig själva och sin omvärld i olika avseenden och kan på det sättet bättre än i kvantitativ forskning förklara varför de agerar och reagerar som de gör.
    

  Motsatsen kvantitativ och kvalitativ har sin bakgrund i antikens och medeltidens filosofiska teorier om vad som är verkligt och vad som är illusion. Det som kom att dominera i europeisk vetenskap var
  

  • Platons uppfattning att det vi uppfattar med sinnena är en bedräglig illusion medan logiskt och matematiskt tänkande ger oss ett grepp om en sann verklighet
  • Demokritos uppfattning att den sanna verkligheten utgörs av atomer, fysiska smådelar som skiljer sig från varandra endast i fråga om mängd, form och vikt.

  Platons och Aristoteles forskning inriktades på analys av logiska begrepp och Demokritos forskning på analys av fenomenen i deras beståndsdelar.
  

  Först under 1800-talet genom romantikens intresse för det subjektiva och upplevda och ännu mer genom fenomenologin i början av 1900-talet fick vi en tredje riktning med fokus på hur människor uppfattar och känslomässigt upplever sig själva och sin omvärld.
  

  Genom att forska om denna upplevda verklighet hos olika människor och grupper kan man enligt företrädare för fenomenologisk filosofi, psykologi och sociologi få ett grepp om den värld som människor faktiskt lever i: sinnenas, känslornas, motivens, de individuella och kollektiva världsbildernas verklighet.
  

  Relaterade sökord: data, definition av situationen, fenomenologi, grundad teori, hermeneutik, kvalitativ, kvalitativ analys, kvantitativ forskning, narrativ, romantik, tematisk analys.
  

  Latin: qualitatem {uttal: kvalita´tem}, ackusativform av qualitas {uttal: kval´itass} 'sort', 'slag' + -iv som adjektivändelse.

  ["mätskala","data","Platons","Aristoteles","romantik","fenomenologi","filosofi","sociologi","psykologi","grundad teori","hermeneutik","femfaktormodellen","narrativ","kvalitativ analys","kvalitativ","tematisk analys","kvantitativ forskning","definition av situationen"]