Sådan forskning som undersöker fenomen som är kvantitativa till sin natur och/eller använder kvantitativa metoder, det vill säga metoder med vars hjälp man får mått på antal, vikt, mängd, volym eller styrka.
Redan i den antika grekiska filosofin, vetenskapen och forskningen var man noga med att skilja mellan a) sådant som kan mätas och vägas i objektiva mått och b) sådant som upplevs som mycket, lite, stort, smått, lätt, tungt, färgat, ofärgat, starkt och svagt.
Enligt Demokritos (ca 460-370 f Kr), atomlärans upphovsman, är den verklighet som vi kan beskriva med kvantitativa mått den sanna verkligheten och den består av materia. De kvalitativa egenskaper som vi upplever när vi ser och hör något, luktar, smakar och känner på något, är egenskaper som konstrueras i våra hjärnor.
Det har alltsedan dess rått en strid om vilken verklighet som egentligen är den sanna och om det för oss människor finns en sanning om verkligheten.
Den av våra hjärnor konstruerade bilden av oss själva och omvärlden kan ju vara sann på sitt sätt, nämligen som en representation av det vi ser, hör, vidrör, känner smak och lukt av, uppfattar i fråga om tid och rum och samband mellan olika fenomen och händelser, en registrering som översätter det kvantitativa till något för oss begripligt kvalitativt - som underlag för allt det som vi behöver företa oss för att överleva och fortplanta oss.
Dessa "översättningar" varierar dock alltför mycket från individ till individ, grupp till grupp, kultur till kultur för att de ska vara användbara i utforskningen av sambanden i naturen. Däremot kan de ligga till grund för forskning om hur människor uppfattar och reagerar på sin omvärld och sig själva, på innebörd i handlingar och kulturfenomen, politiska ställningstaganden med mera.
Kvantitativ ansats (eng: quantitative approach): allmän inriktning i ett forskningsprojekt att använda kvantitativa metoder.
Den kvantitativa revolutionen (eng: the quantitative revolution). På 1950- och 1960-talen uppstod ett intresse för hur människor formar sina liv, sitt arbete och sina samhällen i någon form av samverkan med omvärldens geografi. Detta ämne hade dittills varit beskrivande och gällt jordytans beskaffenhet, klimat, växtlighet med mera med svag och som man ansåg ovetenskaplig anknytning till mänsklig verksamhet och till samhällsutveckling. Efter andra världskriget uppkom ett starkt intresse att med kvantitativa metoder, bland annat databearbetning (i slutet av seklet i form av big data), kartlägga och förklara samband som kunde läggas till grund för kulturell utveckling i bred bemärkelse, innefattande näringsliv, kultur, utbildning – som grund för statlig styrning i västblocket, OECD-länderna.
Det nya ämnet kom att heta kulturgeografi.
Användning av ensidigt inriktade kvantitativa metoder kom mot slutet av seklet att bli föremål för stark kritik.
Motsats: kvalitativ forskning.
Relaterade sökord: behaviorism, data, empirism, faktum, fenomenologi, idealism, kvantitativ, kvalitativ forskning, konstruktivism, materialism, medvetande, objektiv, perspektiv, positivism, stor teori, variabel.
["kvalitativ forskning","data","empirism","faktum","objektiv","positivism","ansats","behaviorism","fenomenologi","idealism","kvantitativ","stor teori","kvalitativ forskning","konstruktivism","materialism","medvetande","big data","perspektiv","positivism","variabel"]