fantasy play [ˈfæntəsiˌpleɪ], dramatic play, make-believe play, pretend play
På svenska även: fantasilek, symbollek, illusionslek, föreställningslek.
På engelska även: game of make-believe [ɡeɪm əv ˈmeɪkbɪliːv], symbolic play [sɪmˈbɒlɪk pleɪ]
Lek i barndomen (huvudsakligen mellan 3- och 8-årsåldern) som bygger på fantiserad verklighet, till exempel att de lekande föreställer mamma, pappa, barn, att någon är doktor och någon annan patient, att man befinner sig i ett flygplan och så vidare.
I låtsaslekar är fantiserade element väsentliga till skillnad från till exempel deltagande i sällskapsspel, konstruktionslekar (utan dominans av fantiserade element), medverkan i hemmets sysslor och så vidare.
Ett mått av fantasi ingår i nästan all lek. Själva ordet lek har bibetydelse av fantiserad verklighet. Därför är gränsen mellan fantasilekar och andra lekar flytande.
Mer om denna typ av definitioner med flytande gränser finns under sökordet prototyp (2).
Låtsaslekar har sitt ursprung i en lång biologisk och psykologisk utveckling som från generation till generation förstärkt gener för kognition, känsloliv och motivation samt kreativ upptäckarlusta som hos de enskilda individerna tar sig uttryck i fantiserande och gestaltande av fantasierna i lekens form. Mer information om detta synsätt finns under sökorden evolutionspsykologi och överlevnadskontingens.
Relaterade sökord: fantasi, låtsaskamrat, preoperationellt stadium.
["prototyp","evolutionspsykologi","överlevnadskontingens","låtsaskamrat","preoperationellt stadium","Lek","fantasi"]
Om Psykologiguiden