Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "libido":

• libido

  libido [lɪˈbi:dəʊ, ˈlɪbɪdəʊ, USA-uttal även: lɪˈbaɪdəʊ]

  Som psykoanalytisk term förekommer ordet bara i singular.

  Svenskt uttal: {libi´do, libi´då}.

  Ordets historia

  Termen är baserad på det latinska libido {uttal: libbi´då}, besläktat med det svenska ordet "ljuv" och det engelska love.
  

  På latin betyder libido lust, åtrå, begär, även liderlighet, vällust.
  

  Termen introducerades i nutida sexologi år 1886 av den tyske psykiatern och sexologen Richard von Krafft-Ebing (1840-1902) och populariserades genom att Sigmund Freud gjorde libido till ett nyckelbegrepp i sin neurosteori.

  Definitioner

  1. I vardagsspråket och i medicinskt språkbruk vanligen i betydelsen könsdrift och sexuellt intresse.

  2. I psykoanalysen och psykodynamisk terapi: energikälla som har fortplantning som syfte men som hos människor tar sig olika uttryck a. under den psykosexuella utvecklingen och b. både under uppväxt och i vuxen ålder i begär och handlingar som har med lust och kärlek att göra.

  Psykoanalytisk teori om libidon

  Sigmund Freud (1856–1939) ändrade några gånger sin användning av termen libido i samband med att han vidareutvecklade sin teori om människans driftliv.
  

  Han utgick från en biologisk grundsyn enligt vilken all drift har sin grund i organiska processer eller i yttre retningar som stimulerar organiska processer som har med exempelvis sexualitet eller hunger att göra.
  

  Mål är tillfredsställelse av driften. Syfte för libidon är i ett biologiskt perspektiv fortplantning.

  I  boken Tre avhandlingar om sexualteori (1905) anger Freud redan i inledningen att han använder ordet 'libido' på samma sätt som man använder ordet 'hunger', att ha lust på något – när det gäller hunger på något att förtära, när det gäller libido på någon eller något (tyska: Sexualobjekt) som kan ge sexuell tillfredsställelse (tyska Sexualziel).
  

  Libidon är sexualitetens energikälla, sprungen ur en speciell kemi i kroppen som utgör sexualfunktionen (ein besonderes Chemismus der Sexualfunktion) på samma sätt som förändringar i näringsläget i kroppen är hungerns energikälla. Libido uppstår ständigt i viss mängd (kvantitet), framträder som begär (tyska: Drang) vilket tilltvingar sig uttryck genom val av objekt av något slag med målet att få utlopp  och ge tillfredsställelse. Försök att tränga tillbaka driften leder till att den tar sig avvikande uttryck i drömmar, parafilier, neurotiska besvär och psykisk sjukdom.
  

  Det kvantum av sexuell energi som bildas ger upphov till sexuellt betonad lust på något, till sexuella fantasier, förskjutningar till olika typer av objekt för lusten och så vidare: "Wir bilden uns also die Vorstellung eines Libidoquantums, dessen psychische Vertretung wir die Ichlibido heißen, dessen Produktion, Vergrößerung oder Verminderung, Verteilung und Verschiebung uns die Erklärungsmöglichkeiten für die beobachteten psychosexuellen Phänomene bieten soll." (Vi bildar oss alltså en föreställning om ett visst kvantum libido, vars psykiska representation vi kallar jaglibido, vars produktion, ökning, minskning, fördelning och förskjutning ska ge oss förklaringsmöjligheter till konstaterade psykosexuella fenomen.) Med 'vi' menar Freud sig själv och den psykoanalytiska teorin eller rörelsen.
  

  Objekt för libidon kan därför vara allt som den laddar med sin energi, även den egna personen i form av narcissism, personer av samma kön, föremål av intim natur som vid fetischism och så vidare.
  

  Libidon som energikälla kan ta sig alla de uttryck som är utmärkande för mänskligt psyke och mänsklig kultur.
  

  Libido är dock ingen allmän livskraft och är tydligt åtskild från hungern genom sitt annorlunda ursprung i inre organiska processer, dock inte enbart från könskörtlarna utan från många andra delar av kroppen.
  

  Libido och neuros
  

  Den kan ta sig neurotiska uttryck om den i konflikt med jaget eller överjaget trängs bort från medvetandet och då yttrar sig i form av drömmar som symboliskt har erotiskt innehåll, i sublimering (till exempel i social, kulturell, religiös verksamhet), i grymhet och hat som motsatser till ömhet och kärlek. Sexualiteten kan förnekas och hämmas av filosofiska och religiösa skäl som i buddhistisk psykologi och i medeltida kristet klosterliv.
  

  Enligt Freuds framställning i Tre avhandlingar om sexualteori (1905) har alla neuroser sin grund i en under uppväxten uppkommen fixering vid person av samma kön: "Bei allen Neurotikern (ohne Ausnahme) finden sich im unbewußten Seelenleben Regungen von Inversion, Fixierung von Libido auf Personen des gleichen Geschlechts." (Hos alla neurotiker (utan undantag) finns i deras omedvetna själsliv en homosexuell böjelse, en fixering av libido på personer av samma kön.)
  

  När driften eller helt allmänt den psykiska driften riktas mot den egna personen som objekt, uppstår narcissism (självbeundran, egenkärlek), som kan låsa fast libidon i en narcissistisk personlighetsstörning.

  Libidinal drive: libido, livsdrift, drift att tillfredsställa drift som får sin energi från könsdriften i vid bemärkelse.

  Libidoteorin (eng: the libido theory): enligt Freud hypotesen att det finns separata jagdrifter och könsdrifter.
  

  Relaterade sökord:
  

  destrudo, Freuds driftlära, jaglibido, katexis, libidostörning, livsdrift, narcissism, objektrelationsteori, psykosexuell utveckling, sexuell olust, thanatos.

  Ordformer:

  Adjektiv: libidinös (eng: libidinal [lɪˈbi:dənl]) i flera betydelser, bland annat sexuell, erotisk, sinnlig, vällustig, liderlig (eng: libidinous).

  Adverb: libidinöst (eng: libidinally [lɪˈbɪdɪnəlɪ], libidinously [lɪˈbɪdɪnəslɪ]).
  

  ["destrudo","sexuell olust","teori om människans driftliv>>Freuds driftlära","libidostörning","livsdrift","narcissistisk personlighetsstörning","narcissism","neurotiska","parafilier","psykisk sjukdom","fetischism","neuros","katexis","objektrelationsteori","psykosexuell utveckling","sublimering","psykoanalytisk","Sigmund Freud","narcissistisk personlighetsstörning","thanatos","jaglibido","buddhistisk psykologi","Freuds driftlära"]