Tyska: Lebenswelt.
Centralt begrepp (om verkligheten som ett upplevande) i den filosofi som Edmund Husserl (1859-1938) framställde mot slutet av sitt liv (i en bok om de västerländska vetenskapernas kris: Die Krisis der europäischen Wissenschaften und die transzendentale Phänomenologie, 1936 (De europeiska vetenskapernas kris och den transcendentala fenomenologin).
Bakgrund
Tanken på en för alla gemensam livsvärld (tyska: Gemeinschaftsbewusstsein) hade han dock redan på 1910-talet och började ge begreppet dess innehåll på 1920-talet. Hans tanke var att psykets sätt att forma vår levda värld är generellt och gäller människan som kollektiv – världen som upplevd, inte som den rent fysiskt och kemiskt är i sig själv.
Han knöt också an till tankar hos den tysk-schweiziske filosofen Richard Avenarius (1843–1896), som använde termen "den naturliga världen" som källan till all kunskap, ett mentalt direktupplevande som går före sorteringen av upplevandet på olika typer av objekt och begrepp.
Innebörd i begreppet livsvärld
Med livsvärld menade Husserl den värld som vi alla "lever" ("genomlever") och i vilken vi umgås med varandra, sådan som den framstår för i medvetna "fenomen" (fenomen = objekt och begrepp i form av medvetna, psykiska akter, på tyska: Phänomene). Detta mentala existerande är subjektivt och intersubjektivt (individuellt och mellanmänskligt). Allt som vi påstår om den gäller bara i relation till hur vi människor psykiskt formar vår erfarenhet.
Transcendental fenomenologi
Med transcendental fenomenologi menade Husserl en systematisk undersökning av vår levda erfarenhet. Den går ut på att finna allmängiltiga struktureringsprinciper som tid-tidlöst, före-efter, högre-lägre, alla-ingen, kaos-ordning, mening-meningslöst, psykiskt-kroppsligt, behov-känsla och det mest generella av allt: att det som vi kallar medvetande i själva verket inte finns utan är medvetandeakter med olika innehåll.
Livsvärlden som grund och utgångspunkt för filosofi och vetenskap
Det är denna värld som i filosofi är utgångspunkten för all vetenskaplig utforskning av det som vi kallar verkligheten.
Det är en filosofi som bygger på observation, men inte av de föreställda företeelserna (tyska: Erscheinungen) utan av de transcendentala tankeformer som formar vår levda erfarenhet.
Forskare i olika vetenskaper skapar egna livsvärldar inom varje ämne och riktning med studier av de föreställda och observerade objektens olika egenskaper. Men hur deras livsvärldar tar form måste undersökas och begripas utifrån den för alla gemensamma livsvärlden.
Användning av begreppet livsvärld
Med begreppet livsvärld uppstod ett starkt intresse bland fenomenologiskt inriktade sociologer och psykologer att mer ingående utforska vardagsmänniskans upplevda värld, bland annat därför att denna, som ovan nämnts, enligt Husserls teori är själva utgångspunkten för all vetenskaplig kunskap.
Relaterade sökord:
aktivitetsteori, existentialanalys, Edmund Husserl, fenomenologi, Leibniz, levd erfarenhet, livsstrategi, monad, nyplatonism, transpersonell, tolkande fenomenologisk analys, typer av fenomenologi, von Uexküll.
Skrivs på engelska även: life world, life-world.
["Edmund Husserl","typer av fenomenologi","transcendentala","monad","nyplatonism","filosofi","direktupplevande","aktivitetsteori","intersubjektivt","levd erfarenhet","transcendentala fenomenologin","transcendental fenomenologi","fenomenologi","existentialanalys","direktupplevande","von Uexküll","livsstrategi","Leibniz","transpersonell","transcendental","tolkande fenomenologisk analys"]