Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "lycka":

• lycka

  happiness [ˈhæpinəs]

  Mångtydighet i ordet lycka

  Som filosofiskt och religiöst begrepp syftar det antingen på en situation eller belägenhet som en person eller grupp befinner sig i eller en händelse de ger upphov till eller dras in i eller den känsla av salighet som de upplever.

  Som psykologiskt begrepp syftar det på en viss typ av känsloreaktion. Det finns flera olika meningar om dess karaktär och yttringar. Den ofta använda termen "subjektivt välbefinnande" i vetenskapliga sammanhang begränsar på ett felaktigt sätt lyckobegreppet till något lustbetonat och kommer inte åt kärnan i begreppet lycka. Detta befinner sig i en högre psykisk dimension än den där den vetenskapliga psykologin brukar röra sig, närmare det som kallas sällhet än vad vi menar med välbefinnande.

  Lycka i betydelsen lyckokänsla är något som måste upplevas för att man ska förstå vad ordet lycka syftar på:

  a) välbefinnande och livstillfredsställelse

  eller

  b) känslor av glädje, välbefinnande, triumf osv.

  i båda fallen med en alldeles speciell känsloton.
  

  Lägger man till religiös lycka får vi fyra typer av lycka:

  • eufori: lyckorus som i ett tillstånd av förälskelse eller triumf,
  • välbefinnande: man känner att man mår bra fysiskt och psykiskt,
  • livstillfredsställelse: man känner att man har ett bra liv,
  • sinnesfrid: den religiösa känslan av tilltro till människorna och en högre värld.

  
  

  Vanliga faktorer som ger upphov till lyckokänslor

  Människor som helt allmänt känner sig lyckliga eller ha en upplevelse av libstillfredsställelse

  • vårdar sina sociala relationer,
  • tränar fysiskt,
  • prioriterar tid framför mer pengar (om de känner att de har tillräckligt med sådana),
  • har en trygg och sund ekonomi och råd till lite extra lyx,
  • gör goda gärningar, är generösa, tacksamma,
  • är i nuet, mediterar eller praktiserar mindfulness.
    

  Lycka, lycksalighet

  Religiöst kopplas lycka till salighet eller sällhet och kan då ha ordformen lycksalighet (eng: beatitude, bliss). Lycka anger i detta sammanhang en form av fullkomlighet, att ha nått ett tillstånd som sammanfaller med de ideal som gäller inom den den religiösa tro som det är fråga om.
  

  Att detta tillstånd är uppnått återspeglas i den lyckokänsla som individen eller gruppen kollektivt upplever (se nedan) och beskrivs som sinnesfrid, inre harmoni och ro, en stillsam och rofylld glädje, som är oberoende av yttre livsvillkor.

  Filosofernas lyckobegrepp
  

  Lycka är ett begrepp som alltsedan den grekiska antiken spelat stor roll i den delen av filosofin som handlar om hur vi människor bör leva våra liv, etiken. För många filosofer, till exempel Sokrates och Aristoteles, är lycka omöjlig att uppnå utom i ett rättskaffens och dygdigt liv.
  

  Vi finner denna tanke också exempelvis i den etiska teori som kallas utilitarism som har budskapet att man ska välja sådana handlingar "som leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor", 'lycka' då i betydelsen 'välfärd' och 'välgång', ursprungligen som ett demokratiskt krav att sådan lycka ska gälla alla medborgare, inte bara adelsmän och religiöst saliga. 

  I nutida etisk teori har utilitarism, nyttolära, mer karaktär av konsekvensetik på det sättet att man bör välja att handla inte efter stelbenta regler och principer utan med tanke på vilka följder som ens handlingar får (i en avvägning med tanke på alla berörda).

  Allmänt i filosofin anses att ett liv i dygd, det vill säga enligt respektive filosofiska eller religiösa riktnings etiska principer, leder till lycka (lycksalighet). Det finns också filosofiska riktningar vars företrädare hävdar att lycka är detsamma som lust (så kallad hedonism).

  Lycka som tur
  

  Lycka uppfattas vanligen som något som förtjänt eller oförtjänt "drabbar" en människa eller en grupp (eng: luck, fortune). Det finns en likhet med återseendets glädje och glädjeyttringar. Fokus är på händelser, situationer, handlingar och så vidare och inte på att uppnå lycka i betydelsen ett tillstånd av lyckokänslor. Ett lyckohjul på ett nöjesfält är a wheel of fortune, som kan ge lycka genom ren slump, ren tur.
  

  Lyckokänsla, lyckoupplevelse

  Många hävdar att lycka i betydelsen lyckokänsla är ett samlingsord för all möjlig upplevelse av att lyckas med, det vill säga ha framgång med, sådant som man tycker det är viktigt att klara av, och att det följaktligen inte finns någon klar gräns mellan lust och lycka. Andra forskare har kommit fram till att det finns en skillnad mellan den typ av glädje som individer och grupper av vår art upplever och de lustkänslor som vi och ryggradsdjuren upplever. Lyckokänslor, säger man då, uppkommer i anslutning till upplevelser, situationer och händelser som har en speciell positiv betydelse för en person eller en grupp.
  

  Välbefinnande och lustkänslor är däremot kopplade till sinnesorganen som smak, lukt, beröring och även till syn- och hörselintryck i den mån dessa upplevs endast som mer eller mindre angenäma och inte kopplas till sådant som har med lycka att göra (som musik- och konstupplevelser).

  Problem med begreppet lycka
  

  Det finns flera problem rent vetenskapligt med fenomenet lyckoupplevelse (lyckokänsla):

  • Ett är att man inte kan räkna denna typ av upplevelse som en grundaffekt. Grundaffekten är glädje (eng: pleasure, joy). Lycka i olika former ger upphov till glädje men är i sig själv något mer: att ha uppnått något som ger reaktionen av glädje en speciell känsloton. Lycka ger heller inte en avgränsad upplevelse av glädje utan ett stämningsläge som präglas av en speciell typ av glädje.

  • Ett annat är att det är känsla som väcks spontant och inte kan framkallas viljemässigt. Ett tredje är att lyckokänslan inte är kopplad till någon speciell “lycka” som gäller alla människor och grupper. Tvärtom har den olika kopplingar beroende på vilka värderingar som gäller i en kultur, hos en speciell grupp, i en speciell religion eller hos individen själv. För somliga är det ett lyckosamt kärleksförhållande, för andra framgång i affärer eller i jobbet, för åter andra att vinna ett pris osv. Det är som med fara i relation till rädsla. Olika människor reagerar på olika sätt inför en farofylld situation, somliga med fruktan, andra med mod och handlingskraft. Mycket hänger på vad folk i allmänhet och människor i olika kulturer och samhällen uppskattar att de "lyckas med" (se ovan).

  • För de flesta människor är goda sociala relationer grunden för att uppleva lycka.
    

  • Det är svårt att dra en gräns mellan allmän livstillfredsställelse och livslust å ena sidan och den mera speciella lyckokänsla som människor upplever i samband med förälskelse, djup kärlek till någon eller något, uppgående i en viktig uppgift (se flow) eller när en person plötsligt når nya insikter plötsligt om livet, tillvaron eller i arbete och forskning (se höjdpunktsupplevelse).

  • I många sammanhang avgörande är att man inte kan företa sig något för att uppnå ett tillstånd av lyckokänslor, eftersom detta något måste vara ett mål i sig själv om det ska ge upphov till lyckokänslor. Gör man något i syfte att bli lycklig, kan det motverka uppkomsten av lyckokänslor.

  Relaterade sökord:
  

  anhedoni, carpe vitam, Center for Wellbeing, Welfare and Happiness, etik, eudaimoni, eufori, fronesis, grundaffekt, hedoni, Daniel Kahneman, livstillfredsställelse, lust–olust-principen, lyckonationalprodukt, lyckoforskning, lyckopiller, positiv psykologi, välbefinnande.

  Engelskspråkiga varianter:

  Allmänt: happiness.
  

  Mer högtidlig term: felicity.
  

  Som religiös term i betydelsen salighet, sällhet: happiness, blessedness, bliss, beatitude [bɪˈætɪˌtju:d].

  Som filosofisk term: eudaemonia (eudemonia), beatitude.

  Etymologi:

  a. "lycka" kommer från det medeltidsholländska ordet gheluc av okänt ursprung, vilket gett den tyska formen Glück (medeltidshögtyska: gelücke) på engelska: good luck, vilket gett luck i betydelsen "tur", att lyckas med något (tack vare att man har turen eller ödet på sin sida).

  Grundtanken var att man åstadkom eller fick precis det som man ville (av en tillfällighet, genom ödets nyck eller av egen kraft). I nutida psykologi och filosofi är detta fortfarande en viktig aspekt av begreppet lycka (som en upplevd känsla): att den infinner sig när man "lyckas" med något eller det av en slump "lyckas" för en med något man kan glädja sig åt.

  b. happiness kommer av hap 'tur' och happen 'hända', ett gammalt germanskt ord med betydelsen 'lyckas'; felicity av det latinska ordet felicitas {uttal: feli´kitas} "lycka" (adjektiv: felix "lycklig");

  c. eudaimonia {svenskt uttal: evdajmoni´a} (eng: eudaimonia, eudemonia, eudaemonia, eudæmonia [ˌju:dɪˈməʊnɪə]) av de grekiska orden eu "väl" och daimonion {svenskt uttal: dajmå´niån} i betydelsen "andlig vakt", "inre röst". I Platons och Sokrates filosofi fanns ett nära samband mellan "lycka" och "dygd". Att leva dygdigt är en förutsättning för lycka, enligt deras synsätt.

  Ordet eudaimonism (eng: eudaemonism, eudemonism, eudaimonism [juːˈdiːməˌnɪzəm]) är beteckning på filosofisk lyckolära (att det högsta goda och eftersträvansvärda i livet är lycka och välgång).

  d. blessed, perfektparticip av verbet bless, 'välsigna', som har ett ursprung i ordet för blod: att helga med blod. To be blessed innebär alltså enligt ordets ursprung att man är gynnad av högre makter och i den meningen lycklig, även om det inte går så bra för en i det vardagliga livet.

  e. beatitude [bi:ˈætɪtju:d] kommer av det latinska ordet för lycklig: beatus {uttal: bea´tuss}, substantiv: beatitudo {uttal: beatitudd´å} 'lycka', 'välgång'.

  ["etiken","etik","carpe vitam","flow","höjdpunktsupplevelse","lyckoforskning","grundaffekt","Center for Wellbeing, Welfare and Happiness","Daniel Kahneman","värderingar","anhedoni","eudaimoni","mediterar","praktiserar","mindfulness","etiska","etisk","teori","utilitarism","filosofer","eufori","hedonism","hedoni","lust–olust-principen","lyckonationalprodukt","filosofin","lyckopiller","Aristoteles","positiv psykologi","livstillfredsställelse","Sokrates","fronesis","välbefinnande"]