Begreppet lycka i lyckoforskningen
De flesta lyckoforskare definierar lycka som livstillfredsställelse och välbefinnande. På det sättet undgår de det svåra problemet att skilja mellan å ena sidan livsglädje och livslust och å andra sidan den speciella känsla av lycka som människor upplever när något speciellt händer dem som förälskelse, en djup kärlek, en insikt i tillvarons natur, en religiös upplevelse, ett starkt engagemang i en livsuppgift, en lyckad prestation, ett erkännande av andra i form av hyllningar eller priser.
Lyckoforskningens inriktning och syfte
Sedan slutet av 1990-talet har lyckoforskningen expanderat kraftigt och lycka har blivit ett ämne vid US-amerikanska högskolor och universitet. Aktuella artiklar publiceras bland annat i Journal of Happiness Studies.
Forskningsintresset är till stor del fokuserat på dels hur individer och grupper själva kan göra sig mer lyckliga, dels hur politiska organ och myndigheter kan skapa förutsättningar för medborgarnas lycka eller med sina åtgärder göra dem lyckliga (enligt parollen enligt utilitarismen "största möjliga lycka åt största möjliga antal".
Mått på lycka
Om syftet med forskningen är att få fram data som visar hur man blir lycklig eller skapar ett lyckligt liv åt sig själv eller andra, gäller det att kunna mäta lycka. Det går inte om man med lycka menar den speciella intensiva lyckokänsla som har en annan karaktär än vanlig livstillfredsställelse. Man nöjer sig därför med att mäta hur människor känner sig tillfreds med sitt liv, deras välbefinnande, ett lyckobegrepp av lite lägre rang än den egentliga lyckan. På frågeformulär med ett antal påståenden eller frågor får människor i olika åldrar på vanligen en tiogradig skala ange hur tillfredsställda de är.
Resultat av lyckoforskningen hittills
Sonja Lyubomirsky, US-amerikansk professor i psykologi har kommit fram till att individens lycka i betydelsen välbefinnande, livsglädje och livslust till 10 procent beror på yttre omständigheter, till 40 procent på handlingar och tankemönster och är till 50 procent betingat av personliga egenskaper som vi har med oss från födelsen och därefter utvecklas i samspel med omvärlden.
Den US-amerikanske psykiatern George Vaillant, sedan 1960-talet ledande forskare om vuxnas psykiska och personliga utveckling, har kommit fram till att det väsentliga i all lyckoupplevelse är kärlek till någon eller något.
I oktober 2023 invigde Handelshögskolan i Stockholm ett Center for Wellbeing, Welfare and Happiness – med syftet att göra Sverige världsledande då det gäller att främja välbefinnande och bidra till ett välmående samhälle. Handelshögskolan blev därmed först i världen med en professur i lycka, välbefinnande och välfärd med Micael Dahlen (f 1973, {uttal: Mikael Dahlén}) som förste innehavare.
Mer om detta finns i en separat artikel i detta lexikon med rubriken Center for Wellbeing, Welfare and Happiness.
Relaterade sökord:
eudaimonism, hedonism, hälsometri, lycka, lyckokänsla, positiv psykologi.
["lycka","positiv psykologi","eudaimonism","hedonism","hälsometri","lyckokänsla","Center for Wellbeing, Welfare and Happiness"]
Om Psykologiguiden