På engelska används i många sammanhang pluralformen human factors där man i svenskan har singularform.
'Mänskliga faktorn' var ett uttryck som kom att användas i samband med industrialiseringen om människors förmåga och bristande förmåga att använda maskiner och apparater.
I början av 1900-talet var ingenjörskonsten mest inriktad på maskinernas sätt att fungera och det gällde då för personalavdelningar vid företagen att genom urval få personal som bemästrade eller kunde lära sig utföra de rätta handgreppen.
Under andra världskriget och senare genom tillkomsten av allt mer komplicerade maskiner, apparater och datorer riktades uppmärksamheten mot hela komplexa system av människor-maskiner-produktionsenheter.
Det skedde inom den vetenskap som kallas ergonomi. Där har man fokus på hur människor ska kunna fungera på bästa sätt i förhållande till sitt arbete och den tekniska utrustning som de ska hantera. Uttrycket "den mänskliga faktorn" har därmed mer och mer kommit att avse ergonomin som sådan, alltså ämnet ergonomi som ett forsknings- och tillämpningsområde.
På engelska, särskilt i USA, är uttryck som human factors, human factors engineering, human factors and engineering psychology och engineering psychology lika med ergonomi.
Maskiner och apparater, arbetstider och relationer på arbetsplatsen utformas i regel på sådant sätt att risken för misstag så gott som helt elimineras.
Relaterade sökord: human factor, human factors analysis, människa-dator-interaktion, människa-maskin-system, organisationsteori, sociotekniska skolan, teknisk psykologi, Wickens informationsprocessmodell.
["människa-maskin-system","organisationsteori","Wickens informationsprocessmodell","teknisk psykologi","ergonomi","system","sociotekniska skolan","människa-dator-interaktion","människa-maskin-system","human factors analysis","human factor"]
Om Psykologiguiden