Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "målstyrning, målbaserad styrning":

• målstyrning, målbaserad styrning

  management by objectives [ˈmænɪdʒməntˌbaɪəbˈdʒektɪvz], MBO, MbO [ˌembi:ˈəʊ]

  Begreppet målstyrning

  Modell för ledning och administration av företag och förvaltningar, enligt vilken man ska styra verksamheten genom att ge de anställda en klar uppfattning om målen med varje teams eller varje enskilds arbetsuppgifter och i vissa fall även om verksamhetens mål i stort. Kortordet SMART lanserades för att ange de väsentliga kraven på målstyrning.

  Målstyrning som alternativ till regelstyrning

  Målstyrning lanserades på 1960- och 1970-talen som en motsats till regelstyrning (att personalen följer detaljerade regler för hur de ska utföra sitt arbete och motsvarande i skola och utbildning). Förändringen hängde samman med att man kom att ifrågasätta en policy från 1950- och 60-talen i västvärlden enligt vilken verksamheter skulle förändras och utvecklas genom att man skulle ta fram kunskap med hjälp av grundforskning och därefter använda denna kunskap till att utforma strategier och metoder för förändringsarbete (FoU = forskning och utveckling) som sedan skulle omsättas i praktisk verklighet genom detaljerade föreskrifter och regler.

  Med målstyrningen skulle man kunna ange vilka resultat som en verksamhetsledning ville se förverkligade och sedan låta personalen själv komma på vägar att nå dit.
  

  Grundtanken bakom målstyrning kunde därför lätt förenas med till exempel idén om organisatoriskt lärande. Utvärderingar skulle användas endast som vägledande, alltså som feedback.

  Målstyrningens glansperiod

  Målstyrning infördes i många företag i USA och Västeuropa under 1960- och 70-talen. Tanken var att mellanchefer och personal skulle få större inflytande över sin arbetssituation genom själva få välja metoder att nå målen, även att vara delaktiga i formuleringen av dessa. På 1990-talet och i början av 2000-talet försvagades intresset för MBO till förmån för andra managementmodeller som till exempel performance management, PM.

  Målstyrning i offentlig sektor i slutet av 1900-talet

  Försök gjordes att införa målstyrning även i den offentliga sektorn i många länder, så också i Sverige. under 1980-talet. Från 1990-talet tillämpades den allmänt i offentlig förvaltning, i hälso- och sjukvården, i skolväsendet och i högskolan. I de flesta fall blev det dock inte fråga om renodlad målstyrning eftersom målen i stor utsträckning inte preciserades utan formulerades som allmänna syften och riktlinjer.
  

  Tanken var emellertid att verksamheterna själva skulle få ta ansvar för sitt sätt att nå dessa lite vagt formulerade mål eller syften. En stor vinst med målstyrningen i detta skede var att nationella föreskrifter och regleringar enligt den tidigare regelstyrningen kunde reduceras till ett minimum, så kallad avreglering och decentralisering.

  Mål- och resultatstyrning

  När man något senare, särskilt på 1990-talet, ville införa mer marknadsliknande förhållanden i den offentliga sektorn kom man från myndigheternas, regionernas och kommunernas sida också att lägga vikt vid uppnådda resultat, inte bara i fråga om hur de av regeringen eller av en myndighet uppställda målen hade nåtts utan också vid verksamheternas egna initiativ och förmåga att hävda sig på en fri marknad.
  

  Relationerna mellan staten eller en kommun som uppdragsgivare (beställare) och en verksamhet, offentlig eller privat, som uppdragstagare (utförare) skulle då i princip vara av kontraktstyp. Uppdragsgivaren skulle ange vissa syften och riktlinjer (som i allmänhet fortfarande kom att kallas mål) och ersätta uppdragstagaren efter de prestationer som denne åstadkom, resultaten i verklig mening. Därmed var det tänkt att styrningen i hög grad skulle ske utifrån resultat och inte enbart genom uppställande av mål. Det gjorde att regeringen på 1990-talet införde beteckningen mål- och resultatstyrning.
  

  På 2010-talet och in på 2020-talet används uttryck som resultatbaserad företagsledning, resultatbaserad verksamhetsledning, resultatbaserad styrning, resultatbaserat arbetssätt (eng: results-based management, RBM).

  Med målbaserad ersättning, målbaserad lön eller målrelaterad ersättning menas att utföraren får betalt efter uppnådda resultat enligt uppställda mål och att ersättning uteblir för bristfällig måluppfyllelse.

  Mål att uppnå och mål att sträva mot
  

  I skolans läroplaner 1994 skilde man mellan "mål att uppnå" och "mål att sträva mot". De förra var formulerade på sådant sätt att man kunde fastställa om de uppnåtts eller inte, de senare hade mer karaktären av syften och riktlinjer.

  Försvagning av intresset för målstyrning på 2000-talet

  Från 2006 blev hela frågan om mål- eller regelstyrning mindre aktuell, eftersom det i skattefinansierad sektor kom att finnas såväl offentligt ägda verksamheter som privata företag, i stor utsträckning i konkurrens med varandra inom till exempel skola, vård och apoteksverksamhet. Hur de offentliga enheterna och företagen inom sig organiserar och driver sin verksamhet bestämmer de själva.

  Målstyrningen har i stor utsträckning ersatts av styrning med föreskrifter. Resultaten följs upp i form av inspektioner, mera som en kontroll än som feedback.

  Själva ordet mål används fortfarande i statliga och regionala och kommunala riktlinjer och föreskrifter men inte om preciserade mål (för vad som ska ha uppnåtts vid en viss tidpunkt) utan som teman, syften eller riktlinjer.

  I utbildning på olika nivåer, från förskola till högskola, har det blivit viktigare med resultat (eng: outcomes) än med mål i målbeskrivningar.

  Mål och process

  I många former av psykologisk behandling och psykoterapi samt i coaching och vissa typer av mentorskap ställer man upp mål för behandlingen respektive coachingen och mentorsverksamheten. I vissa andra former, till exempel i program för personlig utveckling, personcentrerad terapi och ren psykoanalys är det själva processen som man har i fokus.
  

  På den tiden då allt skulle formuleras i termer av mål, uppfanns ordet processmål som beteckning på målet att komma in i en utvecklingsprocess.

  Relaterade sökord:
  

  livskvalitet, management, organisatoriskt lärande, organisationsteori, programmerad undervisning, QWL movement, SMART, Teori X och Teori Y, utfall.

  Terminologi: Det engelskspråkiga uttrycket management by knowledge objectives avser styrning med fokus på inlärningsmål, såväl i skola och utbildning som i viss kunskapsbaserad produktion.
  

  ["processinriktad","livskvalitet","målen","mål","marknadsliknande>>new public management","programmerad undervisning","organisationsteori","förändringsarbete","regionala","regionernas","strategier","metoder","regelstyrning","Teori X och Teori Y","SMART","forskning och utveckling","performance management","management","organisatoriskt lärande","QWL movement","psykologisk behandling","psykoterapi","coaching","mentorskap","organisatoriskt lärande","Utvärdering","feedback","personlig utveckling","personcentrerad terapi","ren psykoanalys","utfall",""]