Historisk bakgrund till begreppet 'mediering'
Klassisk behaviorism
Förmedlande, till exempel processer eller mekanismer, som gör att vissa stimuli leder till vissa responser (eng: mediating mechanisms). De förmedlar, medierar, mellan stimuli och responser och ger en förklaring till varför ett beteende formas på visst sätt som svar på det som individen reagerar på i situationen.
Nybehaviorism
I nybehavioristisk psykologi använde man begreppet mediera för (medvetna eller icke medvetna psykiska) processer, så kallade medierande responser (eng: mediating responses), numera vanligen benämnda "medierande mekanismer" (eng: mediating mechanisms), som förmedlare mellan stimulus och respons.
Denna eftergift åt traditionell medvetandepsykologi kändes nödvändig när man blev på det klara med svårigheterna att förklara djurs och människors responser enbart genom att hänvisa till yttre stimuli.
Det blev en SOR-psykologi (stimulus-organism-respons-psykologi) i stället för en radikal stimulus-respons-teori (SR-teori).
Kognitiv psykologi
Det ledde på 1970- och 1980-talen över i erkännande av psykiska processer i kognitiv psykologi, kognitiv behaviorism och kognitiv beteendeterapi.
För information om användning av begreppet 'mediering' i nutida psykologi se separat artikel i detta lexikon med rubriken 'medierande'.
Etymologi:
Mediering' är presens particip av 'mediera'. De nutida ordformerna går tillbaka på ett senlatinskt verb bildat på adjektivet medius {uttal: medd´iuss} 'mellerst': mediare
{uttal: meddia´re} 'tudela', på medeltiden även med betydelsen 'vara i
mitten'. Det gav senare på engelska betydelsen 'förmedla'. Denna
betydelser har i nutiden gett ordet 'medier' (förmedlare av information,
bilder, videor och så vidare).
["stimulus-respons-teori","kognitiv beteendeterapi","kognitiv psykologi","mediator","nybehavioristisk","självinstruktionsträning","stimulus","respons","kognitiv behaviorism","psykiska processer"]