Tankar, känslor, drömmar, fantasier i en ständig ström avlösande varandra utan att vi kan konstatera att de befinner sig i en behållare av den typ som vi skulle kunna kalla ande, själ eller medvetande.
Uttrycket 'medvetandeström'ver infördes 1890 av den amerikanske filosofen och psykologen William James (1842-1910). Han ville betona att den tidigare psykologin byggde på ett falskt antagande om ett medvetande i vilket tankarna skulle finnas som en sorts partiklar.
James knöt därmed an till tyska filosofer och psykologer som han lärde känna under sin studieresa i Europa i slutet av 1860-talet. I riktningar som fenomenologi och aktpsykologi talade man om strömmen av medvetna varseblivningar, föreställningar och känslor som Fluss der Phänomene (en flod av fenomen, detta sistnämnda ord taget i betydelsen 'det medvetet upplevda').
Idén om medvetandeströmmen är också en grundtanke i buddistisk psykologi (400-talet f Kr) och i den filosofi som på 1700-talet framställdes av den brittiske filosofen David Hume [ˈdeɪvɪd hjuːm] (1711-1776).
Medvetandeströmmar i skönlitteraturen
Återgivning av romanfigurers inre monolog kom till användning i verk av den franske romanförfattaren Edouard Dujardin (1861-1949) i en följetong i tidskriften La Revue Wagnerienne 1887.
Mest berömd blev denna teknik att skriva skönlitterära texter (eng: narrative style, narration style, narrqtive device, narrative technique, stream-of-consciousness narration) genom romanen Ulysses, 1922, av den irländske författaren James joyce (1882-1941), inspirerad av Dujardin.
Tekniken användes av många andra författare under 1800- och 1900-talen som Virginia Woolf (1822-1941), William Faulkner (1897-1962), Marcel Proust (1871-1922) samt ett flertal moderna författare.
Relaterade sökord: fenomenellt medvetande, flow, fria associationer, här och nu, livsvärld, modell av buddistisk psykologi, närvaro.
["William James","mindfulness","filosofi","medvetande","aktpsykologi","filosofer","jaget","buddistisk psykologi","fenomenologi","livsvärld","narrative","fenomenellt medvetande","flow","fria associationer","här och nu","modell av buddistisk psykologi","närvaro"]
Om Psykologiguiden